Stora plantage kräver även bra transportvägar och har därför ett stort behov av ett fungerade infrastruktur, det brukar vara lätt för dessa stora företag att bli finansierade av regeringar.

Ett annat problem är att de enorma mängderna miljögifter som används ofta hamnar i floderna som är dricksvatten för djur och människor.

Soja

USA står för hälften av sojaproduktionen i världen, Brasilien kommer på andra plats med ungefär 20 % av världsproduktionen.  Sojan som exporteras används till största delen till djurfoder inom EU. För varje steg i näringskedjan går 90 % av energin förlorad. Vilket innebär att hundra kilo soja ger tio kilo kor och vi som toppkonsumenter får endast i oss ett kilo.

Kina importerar också sojan men den används då i matlagningen.  Under de senaste 45 åren har det skett en enorm ökning av sojaproduktion.                                                                                                                              Sojakött som består av proteinet från sojan och som är rik på protein, mineraler och fibrer äts främst av veganer och vegetarianer istället för kött.

Sojan brukar inte produceras i den tropiska låglandsregnskogen utan snarare på höglandet i Brasilien. Träden som tas bort för att ersättas med plantagen kan orsaka erosioner som leder till att regnskogen skadas när jordflöden rusar ner.   I Brasilien förloras 500 miljoner ton jord på grund av erosion. Soja är en bov för att det är en växt som inte har djupa rötter, när jordbruksjorden som är fylld med gifter förs med när regnar orsakar detta självklart föroreningar i dricksvattnet.

Roth sammanfattade 1987 anledningar till varför soja ofta orsakar vattenerosioner:

• Intensiv markbearbetning
• Avsaknad av växttäcke på marken
• Hög nederbörd
• Sluttande åkermark

Källa: http://chaos.bibul.slu.se/sll/slu/ex_arb_marklara/ESM36/ESM36.HTM

Palmolja

Foto: Auro Queiroz

Palmolja får man från oljepalmen som har störst utbredning i Sydostasien men den finns även i Sydamerika. Det är frukterna på oljepalmen som används och frukterna har plockats av urinvånare i många hundratals år, oljepalmen kommer ursprungligen från regnskogen vid Guineabukten men genom globalisering fördes den till Asien och Sydamerika.                                                                                                                    Oljepalmen har djupa och kraftiga rötter till skillnad från sojan och är då inte lika erosions triggande men oljepalmar är höga och när vattnet faller ner från deras blad faller de med en stor rörelseenergi vilket leder till erosioner. Deras blad skymmer också marken vilket innebär att markvegetationen försvinner och då ökar risken för erosion. Att palmerna ofta odlas i lutande områden gör att nederbörd drar med sig det ytliga jordlagret som innehåller gödningsmedel och insektsgifter vilket gör att dessa ämnen hamnar i dricksvattnet men det gör också att växtligheter i vattnet dör till följd av rubbningar av näringsämnen.

Palmolja finns i en mängd av dagliga varor som vi använder det finns ibland annat i glass, smink och chips. Men på förpackningar står det inte palmolja utan vegetabilisk olja, oljan består av mättade och omättade fetter. Palmoljan har på senare år börjat användas som foder inom djurindustrin likt sojan.

Källa: http://chaos.bibul.slu.se/sll/slu/ex_arb_marklara/ESM36/ESM36.HTM

Under de senaste trettio åren har ökningen av palmolja skjutit i höjden, Sverige importerar 44 000 ton palmolja varje år.