Amazonas - Mitt projekt handlar om hur ekosystemet i Amazonas har påverkats under de senaste åren och i den här bloggen skriver jag om ekosystemet i Amazonas och dess djur- och växtliv.

Växthuseffekten är en nödvändighet för att liv på jorden ens kunna existera. Vi behöver växthusgaserna för värma upp jorden, utan dem skulle medeltemperaturen vara -18 grader. Jorden är som ett växthus, strålning kommer in och en viss del strålar ut, växthusgaserna hindrar en del av solens strålar från att reflektera ut igen. Så ska det fungera men på grund av våra utsläpp har vi skadat ozonlagret och ökat mängden växthusgaser i luften. Det är framförallt våra utsläpp av koldioxid som ökar mängden växthusgaser.

Hur bildas växthusgaser?

Växthusgaser bildas när organiska material bryts ner och när vulkaner har utbrott. Växthusgaserna som släpps ut vid nedbrytning ingår i det naturliga kretsloppet och tas snabbt upp igen av växter. När vi människor förbränner fossila bränslen tillsätter vi ännu mer gaser i kretsloppet och det blir allt för stora mängder för att växter ska binda dem. Avverkningen av regnskogarna i världen som binder en stor del av koldioxiden leder till ännu högre halter i atmosfären för när skogen skövlas släpps all koldioxid som den har bundit.

Ozonlagret

Ozonlagret som består av syre som bildas vid fotosyntes har försvagats på grund av våra utsläpp av vissa kemikalier. Ozonlagret kan brytas ner kemiskt av exempelvis oxider av brom, kväve och klor. Ett flygplan släpper ut freoner(halogener) som skadar ozonlagret. Freoner användes tidigare i en mängd produkter men har sedan alarmerade information om dess skada på ozonlagret minskat. Ozonlagrets uppgift är att skydda mot skadlig UV- strålning från solen men på vissa ställen är den för tunn för att kunna göra detta. För stora mängder UV-strålning är skadlig för allt levande.

Historia och framtiden

Den industriella revolutionen i slutet av 1800-talet ökade vår användning av fossila bränslen. På bara hundra år har vår medeltemperatur ökat med 0,6 %. Det kan anses vara en låg siffra men problemet är att låga skiftningar i temperaturen kan skapa stora rubbningar i ekosystemen. Det största problemet är det tar stor tid att sänka mängden växthusgaser och vi har inte ens satt igång på riktigt. Vi har många planer på hur vi ska göra det men några riktiga framgångar har vi inte nått än. Enligt FN:s klimatpanel finns det en risk att jordens medeltemperatur stiger 1,4 -6,4 % inom de närmaste hundra åren.

Konsekvenser

Många av konsekvenserna av växthuseffekten är att det typiska vädret för ett visst område blir ännu mer tydligt, det vill säga att vid redan torra och varma platser kommer det bli ännu varmare och vid regniga förväntas nederbörden öka.

Foto: Arvind Balaraman och Michelle Meiklejohn

En ökning av temperaturen vid ekvatorn skulle vara förödande, det skulle innebära torka vilket skulle leda till svält bland både befolkningen och djuren. Om temperaturen så dramatiskt skulle höjas skulle växterna som lever där i nuläget inte klara sig och detta skulle innebära att koldioxidhalten skulle öka ännu mer. Ökningen av temperaturen leder i sin tur till att glaciärerna smälter och havsnivån stiger. Glaciärerna är viktiga för att reflektera delar av strålningen ut i rymden igen för is är reflekterande, vatten och land däremot absorberar. Mark som ligger under is och är nedfrusen binder även till stora mängder kol och metan, smälter isen kommer alltså dessa gaser att hamna i atmosfären och det blir svårt för skogarna i världen att binda till dem för att de är av så stor mängd.

Foto: Federico Stevanin

Den stigande havsnivån har också många konsekvenser, städer som ligger vid hav skulle hamna under vattnet och även viktiga biotoper som mangroveskogarna skulle försvinna vilket skulle innebära stora risker för kusten om orkaner skulle dra över. Korallreven skulle också drabbas om mangroveskogarna skulle försvinna.

Växthuseffektens konsekvenser har dominoeffekt och alla kommer i framtiden att påverkas om vi inte minskar mängden gas som vi släpper ut.

KATEGORI: Ekosystem | KOMMENTERA: 0 kommentarer

2010-04-15
00:22:32

Beteende

Beteende hos djur är ärva instinkter, det innebär att de triggas igång av olika situationer. Man kan se det så här, många av oss människor är rädda för ormar. Det är en instinkt som kan ha räddat våra förfäder och dessa förfäder som har dragit undan handen istället för att röra ormen kanske var de som överlevde, om vi antar att ormen var giftig. Den här instinkten som i vår miljö där det inte finns dödliga ormar och därför kan ses som löjlig, den egenskapen räddade kanske din förfader.

Foto: http://www.sxc.hu/photo/1253662

Betydelsen av en flock

Flockar kan öka chansen att överleva för djur för att det blir lättare att hitta mat och flocken fungerar även som skydd mot predatorer. Banden i flocken är alltså viktigt för överlevnaden. Stora flockar gör det svårare för predatorer att välja ut ett byte och det är även fler som har koll på faror och kan varna andra.

Det finns olika sätt att dessa stärka dessa band ett av dem är parbildning. Att bilda par när man lever i en flock är positivt för det här stärker de sociala banden man har. Av alla djurarter som är upptäckta är endast 3 % monogama. Motsatsen till monogama par är sexuellt frigjorda arter(ex gibbonapan) som tillbringar en stor del av sin tid med att ha sex. Homosexuella relationer är inte ovanliga, alltså måste sex i det här fallet ha större betydelse än bara det reproduktiva syftet. Sex är nämligen ett utmärkt sätt att knyta starka band i flocken .

Den sociala och fysiska kontakten är viktig, primaternas putsande av flockmedlemmar har en större betydelse än renhet. När aporna plockar smutsen och insekter från varandras pälsar förs de närmare varandra.

Att veta sin plats i flocken är också en väsentlig del av en fungerande flock. Strukturer som avgör vem som är ledaren och vem som är underlägsna syns tydligt i djurflockar. Kroppsspråket avslöjar positionen, underlägsna medlemmar av flocken undviker oftast ögonkontakt och sänker sig lätt för att inte hamna över den dominerande ledaren.

Kommunikation

Foto: http://www.sxc.hu/profile/largen

Att kommunicera med artfränder kan i vissa situationer vara livsavgörande. Kroppsspråk fungerar på nära håll men är på längre avstånd ineffektivt. Ljus och ljud kan då användas men även det här kan vara ineffektivt ibland. Ljus syns bäst i mörkret men fungerar inte så bra mitt på ljusa dagen, ljud kan locka till sig fiender. Även om vissa arter av exempelvis grodor har utvecklat ljudsignaler för att leda bort predatorer.

Både ljus och ljud fungerar endast för stunden, lukt däremot på långa avstånd och finns kvar en längre tid. Doftmarkeringar är viktiga framförallt för ensamlevande djur som vid parningssäsonger måste hitta upp varandra. Lukt är också väldigt effektivt för att skrämma bort fiender för lukt kan avslöja ålder och . Lukt är alltså väldigt bra för att vakta stora revir där man inte alltid kan kontrollerna gränserna.

KATEGORI: Djur | KOMMENTERA: 0 kommentarer

2010-04-15
00:12:30

Vad är ett ekosystem?

Ett ekosystem är djur, växter och nedbrytare som lever inom ett område som tillsammans med miljön bildar ett ekosystem. Det är alltså en samverkan mellan abiotiska och biotiska faktorer.

Ett ekosystem kan vara hur stort och litet som helst, från hela jorden till en stubbe. Men för att ekosystem ska fungera behövs energi, den energin kommer från solljuset.

Fotosyntes

Allt i ett ekosystem samverkar, utan producenterna skulle inte djuren och nedbrytarna kunna leva. Producenter är växter, alger och fototrofa bakterier. De kan utföra fotosyntesen som är en process där de omvandlar solljuset, vatten och koldioxid till socker och syre.

Bild: Ne.se

De gröna växterna tar upp solljuset i kloroplasterna som innehåller klorofyll. Klorofyll är det som gör bladen gröna och samlar upp ljusenergi. Energin används för att göra ATP som är kemisk bunden energi. Koldioxiden tar växter upp från luften genom sina klyvöppningar, koldioxiden och väte från vatten blir till kolhydrater. Restprodukten av fotosyntesen är syrgas.

Den kemiska formeln för fotosyntesen är:

6 H₂O + 6 CO₂ + ljusenergi → C₆H₁₂O₆ + 6 O₂

Vatten + Koldioxid + Solenergi→ Druvsocker + Syre

Cellandning

Cellandningen är fotosyntesens motsatta process.

I fotosyntesen binder växterna solens energi som kemisk energi i form av kolhydrater, eller socker, och andas ut syre. När en konsument äter en producent övergår kolhydraterna till den organismen. För att den sen ska kunna utnyttja energin som finns inkapslad behövs processen som kallas cellandning. Cellandningen är som sagt fotosyntesens motsats. Här använder cellen syre för att kunna omvända fotosyntesen och ta del av solens energi.

Cellen processerar kolhydraterna i dess organell, mitokondrien. Mitokondrien, med hjälp av syre, bryter loss den kemiska energi som finns i kolhydraten och får kvar vatten och koldioxid som den sedan avger. Processen som sker i mitokondrien kallas citronsyracykeln.

KATEGORI: Ekosystem | KOMMENTERA: 0 kommentarer

2010-04-15
00:06:25

Plantage

Stora plantage kräver även bra transportvägar och har därför ett stort behov av ett fungerade infrastruktur, det brukar vara lätt för dessa stora företag att bli finansierade av regeringar.

Ett annat problem är att de enorma mängderna miljögifter som används ofta hamnar i floderna som är dricksvatten för djur och människor.

Soja

USA står för hälften av sojaproduktionen i världen, Brasilien kommer på andra plats med ungefär 20 % av världsproduktionen. Sojan som exporteras används till största delen till djurfoder inom EU. För varje steg i näringskedjan går 90 % av energin förlorad. Vilket innebär att hundra kilo soja ger tio kilo kor och vi som toppkonsumenter får endast i oss ett kilo.

Kina importerar också sojan men den används då i matlagningen. Under de senaste 45 åren har det skett en enorm ökning av sojaproduktion. Sojakött som består av proteinet från sojan och som är rik på protein, mineraler och fibrer äts främst av veganer och vegetarianer istället för kött.

Sojan brukar inte produceras i den tropiska låglandsregnskogen utan snarare på höglandet i Brasilien. Träden som tas bort för att ersättas med plantagen kan orsaka erosioner som leder till att regnskogen skadas när jordflöden rusar ner. I Brasilien förloras 500 miljoner ton jord på grund av erosion. Soja är en bov för att det är en växt som inte har djupa rötter, när jordbruksjorden som är fylld med gifter förs med när regnar orsakar detta självklart föroreningar i dricksvattnet.

Roth sammanfattade 1987 anledningar till varför soja ofta orsakar vattenerosioner:

Intensiv markbearbetning
Avsaknad av växttäcke på marken
Hög nederbörd
Sluttande åkermark

Källa: http://chaos.bibul.slu.se/sll/slu/ex_arb_marklara/ESM36/ESM36.HTM

Palmolja

Foto: Auro Queiroz

Palmolja får man från oljepalmen som har störst utbredning i Sydostasien men den finns även i Sydamerika. Det är frukterna på oljepalmen som används och frukterna har plockats av urinvånare i många hundratals år, oljepalmen kommer ursprungligen från regnskogen vid Guineabukten men genom globalisering fördes den till Asien och Sydamerika. Oljepalmen har djupa och kraftiga rötter till skillnad från sojan och är då inte lika erosions triggande men oljepalmar är höga och när vattnet faller ner från deras blad faller de med en stor rörelseenergi vilket leder till erosioner. Deras blad skymmer också marken vilket innebär att markvegetationen försvinner och då ökar risken för erosion. Att palmerna ofta odlas i lutande områden gör att nederbörd drar med sig det ytliga jordlagret som innehåller gödningsmedel och insektsgifter vilket gör att dessa ämnen hamnar i dricksvattnet men det gör också att växtligheter i vattnet dör till följd av rubbningar av näringsämnen.

Palmolja finns i en mängd av dagliga varor som vi använder det finns ibland annat i glass, smink och chips. Men på förpackningar står det inte palmolja utan vegetabilisk olja, oljan består av mättade och omättade fetter. Palmoljan har på senare år börjat användas som foder inom djurindustrin likt sojan.

Källa: http://chaos.bibul.slu.se/sll/slu/ex_arb_marklara/ESM36/ESM36.HTM

Under de senaste trettio åren har ökningen av palmolja skjutit i höjden, Sverige importerar 44 000 ton palmolja varje år.

KATEGORI: Plantage | KOMMENTERA: 0 kommentarer

2010-04-14
23:59:52

Illegal handel

Foto: Courtesy of Project Perry Inc.

Djur och växter hämtas ur regnskogen och säljs sedan dyrt på den svarta marknaden. Pälsar, fjädrar, skinnet, horn och exotiska husdjur är några av anledningarna till varför den biologiska mångfalden håller på att minska. Vissa papegojarter är nära utrotning inte bara på grund av skövlingen av deras habitat utan även för att de tas tillfånga av tjuvjägare. Föräldrarna skjuts ner och ungarna tas från boet, det är få som klarar av stressen under frakten och svälten de ofta får utstå.

Jaguaren har under många år minskat i antal för att de har jagats intensivt för sin päls men även för kroppsdelar. Man kan hitta ”bone-wine” i Asien som sägs ha en helande effekt.

Djurens habitat förstörs och vi minimerar deras chanser att överleva genom att ta dem för att sälja dem eller använda dem i produkter.

KATEGORI: Sociala problem | KOMMENTERA: 0 kommentarer

2010-04-14
23:53:01

Amazonas skogsförlust

Mellan maj år 2000 och augusti 2006 förlorade Brasilien nästan 150 000 km² av sin regnskog. Från 1970 har mer än 600 000 km² förstörts.

Enligt FAO var den årliga skogsavverkning 40 000 km² år 1992,i alla världens regnskogar. Mellan maj år 2000 till augusti 2006 förlorade bara Brasilien 25 000 km² per år, det är mer än hälften av hela världens avverkning under 1992.

Ännu ett bekymmer är att en stor del av träden som fälls inte kommer till användning det som intresserar de stora internationella företaget är värdefullt trä som exempelvis teak och mahogny. Stora träd som faller drar mer sig många fler träd och växter och därmed många arters habitat.

För mycket avverkning koncentrerad på en plats bidrar till översvämningar och erosioner som i sin tur förstör nischer. Erosioner sker oftare och i större omfattning om det inte finns rötter som håller kvar jorden vid regn.

Man försöker skapa naturreservat som ska bevara den biologiska mångfalden men landets ekonomi förhindrar detta. Exempelvis så försämrades Brasiliens ekonomi under åren 1988-1991, under den här perioden minskade avverkningen, som man kan se i diagrammet ovan. När skövlingen ökade igen mellan åren 1993-1998 växte återigen landets ekonomi. Men en stor del av skövlingen är illegal och detta kostar staterna enorma summor varje år i uteblivna inkomster.

Av allt timmer man får ur världens regnskogar räknar man med att över 80 % av det som skövlas är illegalt. Vi i Sverige handlar virke som vi tror är lagligt men som i själva verket kan ha tagits fram genom att skövla skogen utan några som helst rättigheter.

Den illegala handeln skadar miljön enormt mycket för att de inte följer lagarna som finns för att skydda växt- och djurarter men även för att de tar pengar som landet på riktigt ska ha för sina varor.

År	Avverkning [km²]	Förändring [%]

1988	21050
1989	17770	-16%
1990	13730	-23%
1991	11030	-20%
1992	13786	25%
1993	14896	8%
1994	14896	0%
1995	29059	95%
1996	18161	-38%
1997	13227	-27%
1998	17383	31%
1999	17259	-1%
2000	18226	6%
2001	18165	0%
2002	21205	17%
2003	25151	19%
2004	27429	9%
2005	18793	-31%
2006	14040	-49%
2007	10010	-47%

Som vi kan se har det sedan 1988 varierar väldigt mycket med skövlingen. 1995 var avverkningen som störst och det kan förklaras med den brasilianska ekonomin tidigare hade varit väldigt dålig. Med en ökad avverkning kunde ekonomin förbättras och året efter kan man se att avverkningen hade sänkts med hela 38 %. 2007, var avverkningen nere på 10010 km² vilket var en sänkning med nästan 50 % och året innan var också en stor sänkning. Vi kan se att de senaste fem åren har mängden avverkad skog minskat, det finns inga exakta siffror från 2007 och framåt men en minskning har skett. Vi kan endast se det här som en väldigt positiv trend även om dessa siffror endast gäller den tropiska regnskogen i Brasilien.

Svedjebruk

Skövlingen av regnskogen är inget nytt fenomen men har ökat sen andra världskriget, urbefolkningen har odlat i regnskogen i flera tusen år . För att kunna odla på den näringsfattiga jorden bränner man ner skogspartier. Dock har svedjebruket från då till nu förändrats från att ha varit ett sätt att försörja sin familj till stora internationella företag som bränner ner träd för att istället ha plantager.

Vid svedjebruk överförs näringsämnena till marken från träden, utan bränning kan man inte odla något för nästan all näring i regnskogen är bunden till vegetationen. Svedjebruk är inte hållbart, jorden blir snabbt näringsfattig igen på grund av avrinning och odling. Efter några års odling flyttar man sig helt enkelt till en ny plats och brände ner ännu en bit skog. Det tar lång tid för en regnskog att återhämta sig från en brand, det tar cirka tjugofem år tills de växter och djur som levde på platsen innan branden är tillbaka. Först kommer . Varje fallet träd låter solljuset falla ner på marken där det annars brukar vara ganska mörkt på grund av alla höga träd. När ett nytt ska växa fram måste den alltså konkurrera om utrymmet för att få tillräckligt med solljus för att kunna utföra fotosyntes och växa.

Plantager

Foto: fotoakuten.se

Plantager tar stor plats och det krävs en skövling av ett stort område för att kunna ha en plantage. Dessa odlingar är oftast ett samarbete mellan staten och stora internationella företag och bör följa landets lagar som ska skydda artrikedomen men det är inte ovanligt att regeringar väljer att se bort på grund av ekonomiska intressen. Stora plantager kräver även bra transportvägar och har därför ett stort behov av en fungerande infrastruktur, det brukar vara lätt för dessa stora företag att bli finansierade av regeringar.

Ett annat problem är att de enorma mängderna miljögifter som används ofta hamnar i floderna som är dricksvatten för människor, djur och miljögifterna förstör även habitatet för de vattenlevande djuren och växterna.

Bananföretaget Dole har under de senaste åren kritiserats starkt för att de har under flera år använt sig av bekämpningsmedel som skadade arbetarna ute på plantagen. Även om Dole kände till konsekvenserna informerade de aldrig sina arbetare. Barnen till dessa arbetare har visat sig fått många skador och har fötts missbildade och med hjärnskador.

I många tropiska länder finns det en hög arbetslöshet och det är väldigt lätt för internationella företag att utnyttja människorna som billig arbetskraft. Detta gör självklart att arbetarna inte vågar klaga då de vet att det finns många som skulle kunna ta deras jobb om de fick sparken.

Soja

Roth sammanfattade 1987 anledningar till varför soja ofta orsakar vattenerosioner:

Intensiv markbearbetning
Avsaknad av växttäcke på marken
Hög nederbörd
Sluttande åkermark

Källa: http://chaos.bibul.slu.se/sll/slu/ex_arb_marklara/ESM36/ESM36.HTM

Palmolja

Foto: Auro Queiroz

Oljepalmen har djupa och kraftiga rötter till skillnad från sojan och är då inte lika erosions triggande men oljepalmar är höga och när vattnet faller ner från deras blad faller de med en stor rörelseenergi vilket leder till erosioner. Deras blad skymmer också marken vilket innebär att markvegetationen försvinner och då ökar risken för erosion. Att palmerna ofta odlas i lutande områden gör att nederbörd drar med sig det ytliga jordlagret som innehåller gödningsmedel och insektsgifter vilket gör att dessa ämnen hamnar i dricksvattnet men det gör också att växtligheter i vattnet dör till följd av rubbningar av näringsämnen.

Källa: http://chaos.bibul.slu.se/sll/slu/ex_arb_marklara/ESM36/ESM36.HTM

Under de senaste trettio åren har ökningen av palmolja skjutit i höjden, Sverige importerar 44 000 ton palmolja varje år.

Boskap

Mark där boskap hålls var mellan 2000-2005 ansvarig för 80 % av den totala avverkningen i Brasilien. Boskap kräver stora områden för att kunna gå runt och beta, man skövlar bort stora delar av skogen för att ge plats åt dem. Det här innebär att rovdjur som till exempel jaguaren drivs från sina revir och istället för att jaga ormar och tapirer ger den sig på boskapsdjur. Man kan även se av diagrammet ovan att stora plantager bara uppgår till mindre än 10 % av den totala skövlingen. Men plantager bidrar till ökad infrastruktur och ekologiska rubbningar som erosioner vilket i sin tur leder till fler rubbningar. Ökningen av mark åt boskapsdjur sker på grund av konsumtion av kött.

Foto: Marijn van Braak

KATEGORI: Amazonas | KOMMENTERA: 0 kommentarer

2010-04-14
23:10:27

Amazonas - världens största regnskog

Amazonas är världens största regnskog som finns i hela nio länder i Sydamerika Bolivia, Surinam, Guyana, Franska Guyana, Ecuador, Peru, Colombia, Venezuela, Brasilien. Amazonas är en de tre stora regnskogarna i världen, den näst största regnskogen kan man finna i Centralafrika och heter Kongobäckenet. Den tredje regnskogen finns i Sydostasien.

I regnskogen finns en enormt biologiskt mångfald. Hälften av alla världens upptäckta arter lever i regnskogarna, forskare upptäcker ständigt nya arter.

Regnskogens olika former

Tropisk låglandsregnskog

Det finns olika typer av regnskog och därmed olika nischer för många djurarter. Den mest artrika av dem alla är den tropisk låglandsregnskog . Den här typen av skog finns på ca 600 m över havet, just för att den är den artrikaste är det också den som är mest hotad. Här finns de eftertraktade trädarterna som mahogny och teak.

Sumpregnskog

Lägre ner än den tropiska låglandsregnskogen finns sumpregnskogen. Det är skogar som är ständigt eller periodiskt översvämmade av floder. De som är ständigt översvämmade finns i kustområden och de som är översvämmade säsongsvis finns i Amazonas inre bälte.

Tropisk bergsregnskog

På högre höjd, mellan 600 och 1500 m ö h, finner man den tropisk bergsregnskog. Här är träden inte lika höga som i låglandsregnskogen och för att de växer på sluttningar täcker inte deras kronor all mark under dem. Detta är en förutsättning för markvegetation.

Molnskog

Över bergsregnskogen breder molnskogen ut sig på en höjd av 1500 meter över havet och upp till trädgränsen. Molnen och den ständiga dimman hindrar en del av solens strålar att nå träden. Träden i molnskogen är låga och är ofta täckta av epifyter(se nedan) som är på jakt efter solljus. Jorden har låg ph och marken är täckt av vitmossa. Träden har en viktig funktion, de tar upp vatten som finns i molnen genom sina blad. Det är ständigt fuktigt och det är positivt för epifyternas tillväxt. I molnskogar finns det en stort biologiskt mångfald och många av arterna som bor i molnskogar är endemiska.

Foto: Mark Godfrey/TNC

Mangroveskog

Foto: http://www.sxc.hu/photo/1150921

Mangroveskogar är våtmark vid flodmynningar och i grund strandområden, dessa skogar är en världens med artrika ekosystem. Det är inte många djur som lever hela sitt liv här men den är en plats för lek och även uppväxtområde för många arter. Träden som har styltrötter skyddar små vattenlevande djur som krabbor, räkor, fiskar från större predatorer. Det är få trädarter som kan leva här på grund av den näringsfattiga och saltrika jorden. För att klara sig mot havets erosioner och vågor har träden utvecklat styltrötter(se nedan) och luftrötter som gör att de kan växa i den syrefattiga leran. Mangroveskogarna skyddar även de artrika korallreven och kusten från flodvågor, cykloner och erosioner. När skogen tar upp näringsämnen och slam hindrar den att dessa ämnen når korallreven som är mycket känsliga för slam. Slam och näringsämnen rubbar deras balans. Korallerna kan dö om det finns för mycket slam för då när inte solljuset dem.

Mangroveskogarna är starkt hotade i nuläget, de tas bort för att ge plats åt räkodlingar. Om man tar bort mangroveskogarna kommer många arter att utrotas, många fiskarter är beroende av denna skog för att kunna reproducera sig och för att växa upp. Utan skogarna är också risken stor att korallreven drabbas och i värsta fall förstörs helt vilket skulle vara en katastrof för den biologiska mångfalden.

Amazonfloden

Amazonfloden rinner igenom den tropiska regnskogen och är världens största och längsta flod med en längd av 7025 km. Bara i floden finns en femtedel av hela jordens flodvatten.

Foto: Luis Gustavo Lucena

Amazonfloden rinner upp vid Anderna i Peru, i närheten av stilla havet, den når sedan Amazonbäckenet och den tropiska regnskogen. Det finns inga bra reningssystem så när floden mynnar ut i Atlanten färgar den Atlanten gul/brun på grund av allt slam. Amazonasflodens användning förut var för att transportera gummi men nu finns det gott om vägar så floden används inte till lika stor utsträckning för transport längre. I floderna lever en mängd djur bland annat pirayor, kajmaner och floddelfiner.

Uppbyggnaden

Regnskogen består av skikt. Första skiktet finns vid floderna där solljuset lätt tar sig fram växer det en tät vegetation på låg höjd. På markskikten finns det inte så mycket vegetation för solens strålar når oftast inte till marken på grund av dem övre skikten som skymmer. Växterna som lever på marken måste alltså klara sig på minimalt med solljus. Humusskiktet som består av döda växtrester och djur är tunt och mineraljorden ligger under det tunna skiktet av kadaver och döda löv. Allt bryts ner snabbt tack vare nedbrytarna. Det finns knappt några näringsämnen som hamnar i grundvattnet så vattendragen i regnskogen är svagt sura och näringsfattiga.

Foto: http://www.sxc.hu/photo/1160604

Efter markskiktet kommer det nästan heltäckande taket av trädkronor som ligger på 30-40 meters höjd, här finns det blommor från trädklättrande växter som utnyttjar stammar och grenar för att slå rot men de är inte parasiter. Sådana kallas epifyter, orkidéer och ormbuskar är epifyter. Ibland är dock dessa växter parasiter som inte ger något tillbaka till trädet utan suger endast ut varenda droppe de kan av liv, sådana kallas för strypare. Strypare börjar som epifyter men börjar sedan växa kring hela trädet och får rötter. Till slut kväver den helt enkelt värdträdet genom att hindra att solljus når den och suger upp all näring ur marken själv, värdträdet ruttnar bort.

Konkurrensen för solljus är stort bland unga träd som försöker ta sig upp.

Foto: John Bevan

Träden har unika anpassningar för att kunna klara av ekosystems utmaningar som orkaner som lätt kan knäcka höga träd. För att stadga trädstammen och för att ta upp ännu större plats med sina rötter har de höga träden utvecklat plankrötter. Plankrötter är ytliga och vittförgrenade rotsystem.

Plankrötter är som sagt bäst för höga träd för att de ska stå stadigare när det gäller mindre träd som växer på vattendränkta ställen som exempelvis mangroveträd är så kallade styltrötter bäst. Styltrötter skyddar träden från att vräkas omkull av en stark våg eller storm och ger också träden högre bärkraft.

Fröspridning

I regnskogen ingår många djur i pollineringsdelen. Frön från frukter äts upp av trädlevande djur som fåglar och apor och sedan genom deras avföring hamnar dessa på marken och blandas om av kanske en tapir. På så sätt sprids fröna och nya träd och växter kan blomstra upp.

Foto: Craig Hauger

KATEGORI: Amazonas | KOMMENTERA: 0 kommentarer

2010-04-14
21:49:01

Kort fakta - Arapapegoja

Foto: Wm. D. Clark

Kort fakta________________________________________

Status Hotad, vissa arter är väldigt nära utrotning

Levnadsätt Parvis i flock

Längd Mellan 30-100 cm

Livslängd Upp till 60 år i det vilda och 80 år i fångenskap.

Föda Nötter, frukter, frön, blad, insekter

KATEGORI: Kort fakta | KOMMENTERA: 0 kommentarer

2010-04-14
21:45:06

Kort fakta - Diskusfisk

Foto: http://www.sxc.hu/photo/36541

Kort fakta____________________________________________

Status Vanliga

Levnadssätt Stim

Längd 20- 25 i diameter

Föda Karnivor

KATEGORI: Kort fakta | KOMMENTERA: 0 kommentarer

2010-04-14
21:42:03

Diskusfisk

Foto: Gareth Peters

Diskusfisken som är en sötvattensfisk kan hittas i Amazonas floder. Det finns tre olika arter av diskusfisken, dessa arter är Symphysodon aequifasciatus, Symphysodon discus, Symphysodon tarzoo. Arterna lever inte på samma ställen i Amazonas utan de har sina olika nischer som är resultatet av evolution.

Kroppen

Diskusfisken har fått sitt namn för att deras kroppar är runda och platta vertikalt. De mäter cirka 20-25 cm i diameter. Deras färger är adapterade för att smälta in i omgivningen, färgerna brukar skifta i grönt, gult, rött och blått beroende på vilket habitat de bor i.

Reproduktion

Diskusfisken har inget revir utan brukar simma tillsammans i stim men när parningssäsongen börjar startar konkurrensen och revir bildas. Diskusfisken som förälder är ovanligt bland andra fiskarter, de tar noga hand om sina yngel. Båda föräldrarna hjälps åt för att ynglen inte ska komma till skada. De producerar även ett sorts sekret som ynglen brukar äta de första dagarna, detta sekret är väldigt viktigt för deras överlevnad för det innehåller mycket näring för att ynglen ska kunna växa sig starka.

Foto: http://www.sxc.hu/photo/36541

Akvariefisk

Diskusfisken är väldigt populär som akvariefisk och därför fiskar man många för att sälja dem vidare och de odlas också, denna odling brukar dock inte vara i Sydamerika utan i Asien. Fiskar utsätts lätt för stress och kan därför dö under färden men man har märkt att fiskarna som har odlats fram är stresståligare än dem som kommer direkt ur Amazonas. Detta kan förklaras med att de fiskar som klarar mer i odlingarna är de som får föra sina gener vidare till nya generationer och därför har den här egenskapen förts vidare till ynglen. En annan förklaring kan vara att salthalten, näringsmängden, pH, etc är mycket mer komplext i floderna än odlingarna vilket innebär att fisken som tas från sitt naturliga habitat utsätts för stress på grund av vattnet.

Kort fakta____________________________________

Status Vanliga

Levnadssätt Stim

Längd 20- 25 i diameter

Föda Karnivor

KATEGORI: Djur | KOMMENTERA: 0 kommentarer

2010-04-14
21:32:34

Kort fakta - Mycocepurus smithi

Kort fakta__________________________________________

Status Vanlig

Levnadsätt Koloni

Längd Ca 3 mm

Föda Bromatia

*Bromatia : Svullnader på svampens myceler

KATEGORI: Kort fakta | KOMMENTERA: 0 kommentarer

2010-04-14
21:29:17

Mycocepurus smithi

Foto: Alexander Wild

Amazonas kryllar av myrarter och en av dessa arter är Mycocepurus smithi. Myror är starka arbetare som ständigt bygger sin stack. Myror av den här arten har en stack som på ytan inte brukar vara större än 8 cm i diameter men under marken kryllar det av underjordiska vägar som binder samman hela deras hem. Stacken brukar byggas under döda träd och deras sätt att överleva är att helt enkelt odla svamp.

Unik myrart

Vanliga myrarters samhällen består av drottningen, hanarna och arbetarna. Den här arten skiljer sig från andra för den förökar sig asexuellt och alla i myrkolonin är honor. Det innebär att drottningen har massa kloner, de är genetiskt identiska. Något som också förvånar forskare är att svampen som dessa myror odlar i sina stackar också reproducerar sig asexuellt vilket i sin tur borde innebära stora risker. Dessa arter lever i symbios och är alltså beroende av varandra.Svampen som myrorna lever i symbios med är inte artbestämd. Det man vet är att myrorna klär den med tunna, uppskurna blad och larvspillning för att den i sin tur ska ge dem bromatia*, vilket är något de sedan skördar från svampen för att äta.

Vid en asexuell reproduktion ökar riskerna att arten dör ut om till exempel en sjukdom bryter ut. Det här sker på grund av att de har identiska genom och det innebär att deras ärtliga egenskaper kanske inte skyddar dem mot just den sjukdom som har drabbat dem. I vanliga fall kan vissa individer vara genetiskt starkare mot någon sjukdom för att deras gener kodar för ett annorlunda immunförsvar.

Men asexualitet kan även ses som någonting positivt för att det sparar på energi och detta är väldigt viktigt i djurriket.

Foto: Alexander Wild

Att både svampen som de lever i symbios med och myrorna är asexuella innebär att om en naturkatastrof sker som dödar den ena troligtvis också drabbar den andra. Men myrorna är några av de få arterna i världen som inte drabbas särskilt hårt av avverkningen just för att de är så anpassningsbara. Så även om Mycocepurus smithi sexualitet, snarare brist på sexualitet, innebär en risk kommer den här myran att överleva.

Kort fakta________________________________________

Status Vanlig

Levnadsätt Koloni

Längd Ca 3 mm

Föda Bromatia

*Bromatia : Svullnader på svampens myceler

KATEGORI: Djur | KOMMENTERA: 0 kommentarer

2010-04-14
21:21:56

Puma - Puma concolor

Foto : Guillermo Ossa

Puman tillhör familjen kattdjur Felis alltså samma familj som våra tamkatter och är den minsta av storkatterna men är det näst största kattdjuret i Sydamerika. Pumor finns från bergen i Kanada till de sydligaste delarna av Sydamerika. Puman är en av de få katterna som klarar iskall kyla och tropisk hetta, alltså väldigt anpassningsbar.

Foto : Matthieu Huguet

Kroppen

Stora tunga framtassar med kraftiga klor gör att de lättare kan hålla ner sitt byte. Deras svans är lång så att de ska kunna behålla en bättre balans när de hoppar. Deras päls är perfekt kamouflage, därför kan de ofta vara i närheten av människor utan att de ens märker något. Dock undviker pumor människor.

Revir och konkurrens

Pumor lever precis som jaguaren ensam. Dock kan de ibland leva inom samma revir tillsammans om de har släktband exempelvis två bröder men det fungerar inte under parningssäsongen då honorna är brunstiga.

Hannarnas revir är stora och kan innehålla flera honors revir. Honornas revir finns alltså inom hannarnas revir. Det som begränsar ett revirs storlek är konkurrensen och födan. När det är parningssäsong parar sig hannen med honorna som finns inom hans revir. Honorna som är äldst och har haft flest kullar är dem som har störst revir. Samma sak gäller för hanarna. Det är så för att honorna som är äldst troligtvis också är de starkaste och har klarat av att bära fler ungar just för att de är starka. Hanarna som har störst revir visar att de är starka, det visar att de är friska och alltså har bra gener och då kommer fler honor vilja para sig med dem och deras avkomma kommer att föras vidare.

Parningen sker under en ganska lång tid men efter själv parningen så uppfostras ungarna helt av honan. Ungarna får snabbt lära sig att känna igen sin mors läten för när hon är borta och jagar måste de vara tysta för att inte upptäckas av andra rovdjur. Då mamman kommer tillbaka utför hon speciella läten så att ungarna ska veta att hon är på väg tillbaka.

Foto: Guillermo Ossa

Kort fakta_____________________________

Status Sårbar i vissa områden

Levnadssätt Ensam

Längd 150 – 200 cm( svans 70-80cm)

Livslängd Upp till 18 år

Föda Fåglar, hjort

KATEGORI: Djur | KOMMENTERA: 0 kommentarer

Böcker:

Dokumentärer:

Webbsidor:

Djur:

Insekter

Däggdjur

Ryggradslösadjur

Fiskar

Fåglar

Regnskogen:

Ekosystemet: Skövling och Amazonas

Plantage:

Turism:

CITES:

Turism:

Växthuseffekten:

Hur bildas växthusgaser?

Ozonlagret

Historia och framtiden

Konsekvenser

Betydelsen av en flock

Kommunikation

Fotosyntes

Cellandning

Soja

Palmolja

Svedjebruk

Plantager

Soja

Palmolja

Boskap

Regnskogens olika former

Tropisk låglandsregnskog

Sumpregnskog

Tropisk bergsregnskog

Molnskog

Foto: Mark Godfrey/TNC

Mangroveskog

Uppbyggnaden

Fröspridning

Kort fakta________________________________________

Kort fakta­­­­­­­­­­­­­­____________________________________________

Kroppen

Reproduktion

Akvariefisk

Kort fakta­­­­­­­­­­­­____________________________________

Kort fakta__________________________________________

Unik myrart

Kort fakta________________________________________

Kroppen

Revir och konkurrens

Kort fakta­­­­_____________________________

Kort fakta____________________________________________

Kort fakta____________________________________

Kort fakta_____________________________