Växthuseffekten är en nödvändighet för att liv på jorden ens kunna existera. Vi behöver växthusgaserna för värma upp jorden, utan dem skulle medeltemperaturen vara -18 grader. Jorden är som ett växthus, strålning kommer in och en viss del strålar ut, växthusgaserna hindrar en del av solens strålar från att reflektera ut igen. Så ska det fungera men på grund av våra utsläpp har vi skadat ozonlagret och ökat mängden växthusgaser i luften. Det är framförallt våra utsläpp av koldioxid som ökar mängden växthusgaser.

Hur bildas växthusgaser?

Växthusgaser bildas när organiska material bryts ner och när vulkaner har utbrott. Växthusgaserna som släpps ut vid nedbrytning ingår i det naturliga kretsloppet och tas snabbt upp igen av växter. När vi människor förbränner fossila bränslen tillsätter vi ännu mer gaser i kretsloppet och det blir allt för stora mängder för att växter ska binda dem. Avverkningen av regnskogarna i världen som binder en stor del av koldioxiden leder till ännu högre halter i atmosfären för när skogen skövlas släpps all koldioxid som den har bundit.

Ozonlagret

Ozonlagret som består av syre som bildas vid fotosyntes har försvagats på grund av våra utsläpp av vissa kemikalier. Ozonlagret kan brytas ner kemiskt av exempelvis oxider av brom, kväve och klor. Ett flygplan släpper ut freoner(halogener) som skadar ozonlagret. Freoner användes tidigare i en mängd produkter men har sedan alarmerade information om dess skada på ozonlagret minskat. Ozonlagrets uppgift är att skydda mot skadlig UV- strålning från solen men på vissa ställen är den för tunn för att kunna göra detta. För stora mängder UV-strålning är skadlig för allt levande.

Historia och framtiden

Den industriella revolutionen i slutet av 1800-talet ökade vår användning av fossila bränslen. På bara hundra år har vår medeltemperatur ökat med 0,6 %. Det kan anses vara en låg siffra men problemet är att låga skiftningar i temperaturen kan skapa stora rubbningar i ekosystemen. Det största problemet är det tar stor tid att sänka mängden växthusgaser och vi har inte ens satt igång på riktigt. Vi har många planer på hur vi ska göra det men några riktiga framgångar har vi inte nått än. Enligt FN:s klimatpanel finns det en risk att jordens medeltemperatur stiger 1,4 -6,4 % inom de närmaste hundra åren.

Konsekvenser

Många av konsekvenserna av växthuseffekten är att det typiska vädret för ett visst område blir ännu mer tydligt, det vill säga att vid redan torra och varma platser kommer det bli ännu varmare och vid regniga förväntas nederbörden öka.

Foto: Arvind Balaraman och Michelle Meiklejohn

En ökning av temperaturen vid ekvatorn skulle vara förödande, det skulle innebära torka vilket skulle leda till svält bland både befolkningen och djuren. Om temperaturen så dramatiskt skulle höjas skulle växterna som lever där i nuläget inte klara sig och detta skulle innebära att koldioxidhalten skulle öka ännu mer. Ökningen av temperaturen leder i sin tur till att glaciärerna smälter och havsnivån stiger. Glaciärerna är viktiga för att reflektera delar av strålningen ut i rymden igen för is är reflekterande, vatten och land däremot absorberar. Mark som ligger under is och är nedfrusen binder även till stora mängder kol och metan, smälter isen kommer alltså dessa gaser att hamna i atmosfären och det blir svårt för skogarna i världen att binda till dem för att de är av så stor mängd.

Foto: Federico Stevanin

Den stigande havsnivån har också många konsekvenser, städer som ligger vid hav skulle hamna under vattnet och även viktiga biotoper som mangroveskogarna skulle försvinna vilket skulle innebära stora risker för kusten om orkaner skulle dra över. Korallreven skulle också drabbas om mangroveskogarna skulle försvinna.

Växthuseffektens konsekvenser har dominoeffekt och alla kommer i framtiden att påverkas om vi inte minskar mängden gas som vi släpper ut.

KATEGORI: Ekosystem | KOMMENTERA: 0 kommentarer

2010-04-15
00:22:32

Beteende

Beteende hos djur är ärva instinkter, det innebär att de triggas igång av olika situationer. Man kan se det så här, många av oss människor är rädda för ormar. Det är en instinkt som kan ha räddat våra förfäder och dessa förfäder som har dragit undan handen istället för att röra ormen kanske var de som överlevde, om vi antar att ormen var giftig. Den här instinkten som i vår miljö där det inte finns dödliga ormar och därför kan ses som löjlig, den egenskapen räddade kanske din förfader.

Foto: http://www.sxc.hu/photo/1253662

Betydelsen av en flock

Flockar kan öka chansen att överleva för djur för att det blir lättare att hitta mat och flocken fungerar även som skydd mot predatorer. Banden i flocken är alltså viktigt för överlevnaden. Stora flockar gör det svårare för predatorer att välja ut ett byte och det är även fler som har koll på faror och kan varna andra.

Det finns olika sätt att dessa stärka dessa band ett av dem är parbildning. Att bilda par när man lever i en flock är positivt för det här stärker de sociala banden man har. Av alla djurarter som är upptäckta är endast 3 % monogama. Motsatsen till monogama par är sexuellt frigjorda arter(ex gibbonapan) som tillbringar en stor del av sin tid med att ha sex. Homosexuella relationer är inte ovanliga, alltså måste sex i det här fallet ha större betydelse än bara det reproduktiva syftet. Sex är nämligen ett utmärkt sätt att knyta starka band i flocken .

Den sociala och fysiska kontakten är viktig, primaternas putsande av flockmedlemmar har en större betydelse än renhet. När aporna plockar smutsen och insekter från varandras pälsar förs de närmare varandra.

Att veta sin plats i flocken är också en väsentlig del av en fungerande flock. Strukturer som avgör vem som är ledaren och vem som är underlägsna syns tydligt i djurflockar. Kroppsspråket avslöjar positionen, underlägsna medlemmar av flocken undviker oftast ögonkontakt och sänker sig lätt för att inte hamna över den dominerande ledaren.

Kommunikation

Foto: http://www.sxc.hu/profile/largen

Att kommunicera med artfränder kan i vissa situationer vara livsavgörande. Kroppsspråk fungerar på nära håll men är på längre avstånd ineffektivt. Ljus och ljud kan då användas men även det här kan vara ineffektivt ibland. Ljus syns bäst i mörkret men fungerar inte så bra mitt på ljusa dagen, ljud kan locka till sig fiender. Även om vissa arter av exempelvis grodor har utvecklat ljudsignaler för att leda bort predatorer.

Både ljus och ljud fungerar endast för stunden, lukt däremot på långa avstånd och finns kvar en längre tid. Doftmarkeringar är viktiga framförallt för ensamlevande djur som vid parningssäsonger måste hitta upp varandra. Lukt är också väldigt effektivt för att skrämma bort fiender för lukt kan avslöja ålder och . Lukt är alltså väldigt bra för att vakta stora revir där man inte alltid kan kontrollerna gränserna.

KATEGORI: Djur | KOMMENTERA: 0 kommentarer

2010-04-15
00:12:30

Vad är ett ekosystem?

Ett ekosystem är djur, växter och nedbrytare som lever inom ett område som tillsammans med miljön bildar ett ekosystem. Det är alltså en samverkan mellan abiotiska och biotiska faktorer.

Ett ekosystem kan vara hur stort och litet som helst, från hela jorden till en stubbe. Men för att ekosystem ska fungera behövs energi, den energin kommer från solljuset.

Fotosyntes

Allt i ett ekosystem samverkar, utan producenterna skulle inte djuren och nedbrytarna kunna leva. Producenter är växter, alger och fototrofa bakterier. De kan utföra fotosyntesen som är en process där de omvandlar solljuset, vatten och koldioxid till socker och syre.

Bild: Ne.se

De gröna växterna tar upp solljuset i kloroplasterna som innehåller klorofyll. Klorofyll är det som gör bladen gröna och samlar upp ljusenergi. Energin används för att göra ATP som är kemisk bunden energi. Koldioxiden tar växter upp från luften genom sina klyvöppningar, koldioxiden och väte från vatten blir till kolhydrater. Restprodukten av fotosyntesen är syrgas.

Den kemiska formeln för fotosyntesen är:

6 H₂O + 6 CO₂ + ljusenergi → C₆H₁₂O₆ + 6 O₂

Vatten + Koldioxid + Solenergi→ Druvsocker + Syre

Cellandning

Cellandningen är fotosyntesens motsatta process.

I fotosyntesen binder växterna solens energi som kemisk energi i form av kolhydrater, eller socker, och andas ut syre. När en konsument äter en producent övergår kolhydraterna till den organismen. För att den sen ska kunna utnyttja energin som finns inkapslad behövs processen som kallas cellandning. Cellandningen är som sagt fotosyntesens motsats. Här använder cellen syre för att kunna omvända fotosyntesen och ta del av solens energi.

Cellen processerar kolhydraterna i dess organell, mitokondrien. Mitokondrien, med hjälp av syre, bryter loss den kemiska energi som finns i kolhydraten och får kvar vatten och koldioxid som den sedan avger. Processen som sker i mitokondrien kallas citronsyracykeln.

KATEGORI: Ekosystem | KOMMENTERA: 0 kommentarer

2010-04-15
00:06:25

Plantage

Stora plantage kräver även bra transportvägar och har därför ett stort behov av ett fungerade infrastruktur, det brukar vara lätt för dessa stora företag att bli finansierade av regeringar.

Ett annat problem är att de enorma mängderna miljögifter som används ofta hamnar i floderna som är dricksvatten för djur och människor.

Soja

USA står för hälften av sojaproduktionen i världen, Brasilien kommer på andra plats med ungefär 20 % av världsproduktionen. Sojan som exporteras används till största delen till djurfoder inom EU. För varje steg i näringskedjan går 90 % av energin förlorad. Vilket innebär att hundra kilo soja ger tio kilo kor och vi som toppkonsumenter får endast i oss ett kilo.

Kina importerar också sojan men den används då i matlagningen. Under de senaste 45 åren har det skett en enorm ökning av sojaproduktion. Sojakött som består av proteinet från sojan och som är rik på protein, mineraler och fibrer äts främst av veganer och vegetarianer istället för kött.

Sojan brukar inte produceras i den tropiska låglandsregnskogen utan snarare på höglandet i Brasilien. Träden som tas bort för att ersättas med plantagen kan orsaka erosioner som leder till att regnskogen skadas när jordflöden rusar ner. I Brasilien förloras 500 miljoner ton jord på grund av erosion. Soja är en bov för att det är en växt som inte har djupa rötter, när jordbruksjorden som är fylld med gifter förs med när regnar orsakar detta självklart föroreningar i dricksvattnet.

Roth sammanfattade 1987 anledningar till varför soja ofta orsakar vattenerosioner:

Intensiv markbearbetning
Avsaknad av växttäcke på marken
Hög nederbörd
Sluttande åkermark

Källa: http://chaos.bibul.slu.se/sll/slu/ex_arb_marklara/ESM36/ESM36.HTM

Palmolja

Foto: Auro Queiroz

Palmolja får man från oljepalmen som har störst utbredning i Sydostasien men den finns även i Sydamerika. Det är frukterna på oljepalmen som används och frukterna har plockats av urinvånare i många hundratals år, oljepalmen kommer ursprungligen från regnskogen vid Guineabukten men genom globalisering fördes den till Asien och Sydamerika. Oljepalmen har djupa och kraftiga rötter till skillnad från sojan och är då inte lika erosions triggande men oljepalmar är höga och när vattnet faller ner från deras blad faller de med en stor rörelseenergi vilket leder till erosioner. Deras blad skymmer också marken vilket innebär att markvegetationen försvinner och då ökar risken för erosion. Att palmerna ofta odlas i lutande områden gör att nederbörd drar med sig det ytliga jordlagret som innehåller gödningsmedel och insektsgifter vilket gör att dessa ämnen hamnar i dricksvattnet men det gör också att växtligheter i vattnet dör till följd av rubbningar av näringsämnen.

Palmolja finns i en mängd av dagliga varor som vi använder det finns ibland annat i glass, smink och chips. Men på förpackningar står det inte palmolja utan vegetabilisk olja, oljan består av mättade och omättade fetter. Palmoljan har på senare år börjat användas som foder inom djurindustrin likt sojan.

Källa: http://chaos.bibul.slu.se/sll/slu/ex_arb_marklara/ESM36/ESM36.HTM

Under de senaste trettio åren har ökningen av palmolja skjutit i höjden, Sverige importerar 44 000 ton palmolja varje år.

KATEGORI: Plantage | KOMMENTERA: 0 kommentarer

2010-04-14
23:59:52

Illegal handel

Foto: Courtesy of Project Perry Inc.

Djur och växter hämtas ur regnskogen och säljs sedan dyrt på den svarta marknaden. Pälsar, fjädrar, skinnet, horn och exotiska husdjur är några av anledningarna till varför den biologiska mångfalden håller på att minska. Vissa papegojarter är nära utrotning inte bara på grund av skövlingen av deras habitat utan även för att de tas tillfånga av tjuvjägare. Föräldrarna skjuts ner och ungarna tas från boet, det är få som klarar av stressen under frakten och svälten de ofta får utstå.

Jaguaren har under många år minskat i antal för att de har jagats intensivt för sin päls men även för kroppsdelar. Man kan hitta ”bone-wine” i Asien som sägs ha en helande effekt.

Djurens habitat förstörs och vi minimerar deras chanser att överleva genom att ta dem för att sälja dem eller använda dem i produkter.

KATEGORI: Sociala problem | KOMMENTERA: 0 kommentarer

2010-04-14
23:53:01

Amazonas skogsförlust

Mellan maj år 2000 och augusti 2006 förlorade Brasilien nästan 150 000 km² av sin regnskog. Från 1970 har mer än 600 000 km² förstörts.

Enligt FAO var den årliga skogsavverkning 40 000 km² år 1992,i alla världens regnskogar. Mellan maj år 2000 till augusti 2006 förlorade bara Brasilien 25 000 km² per år, det är mer än hälften av hela världens avverkning under 1992.

Ännu ett bekymmer är att en stor del av träden som fälls inte kommer till användning det som intresserar de stora internationella företaget är värdefullt trä som exempelvis teak och mahogny. Stora träd som faller drar mer sig många fler träd och växter och därmed många arters habitat.

För mycket avverkning koncentrerad på en plats bidrar till översvämningar och erosioner som i sin tur förstör nischer. Erosioner sker oftare och i större omfattning om det inte finns rötter som håller kvar jorden vid regn.

Man försöker skapa naturreservat som ska bevara den biologiska mångfalden men landets ekonomi förhindrar detta. Exempelvis så försämrades Brasiliens ekonomi under åren 1988-1991, under den här perioden minskade avverkningen, som man kan se i diagrammet ovan. När skövlingen ökade igen mellan åren 1993-1998 växte återigen landets ekonomi. Men en stor del av skövlingen är illegal och detta kostar staterna enorma summor varje år i uteblivna inkomster.

Av allt timmer man får ur världens regnskogar räknar man med att över 80 % av det som skövlas är illegalt. Vi i Sverige handlar virke som vi tror är lagligt men som i själva verket kan ha tagits fram genom att skövla skogen utan några som helst rättigheter.

Den illegala handeln skadar miljön enormt mycket för att de inte följer lagarna som finns för att skydda växt- och djurarter men även för att de tar pengar som landet på riktigt ska ha för sina varor.

År	Avverkning [km²]	Förändring [%]

1988	21050
1989	17770	-16%
1990	13730	-23%
1991	11030	-20%
1992	13786	25%
1993	14896	8%
1994	14896	0%
1995	29059	95%
1996	18161	-38%
1997	13227	-27%
1998	17383	31%
1999	17259	-1%
2000	18226	6%
2001	18165	0%
2002	21205	17%
2003	25151	19%
2004	27429	9%
2005	18793	-31%
2006	14040	-49%
2007	10010	-47%

Som vi kan se har det sedan 1988 varierar väldigt mycket med skövlingen. 1995 var avverkningen som störst och det kan förklaras med den brasilianska ekonomin tidigare hade varit väldigt dålig. Med en ökad avverkning kunde ekonomin förbättras och året efter kan man se att avverkningen hade sänkts med hela 38 %. 2007, var avverkningen nere på 10010 km² vilket var en sänkning med nästan 50 % och året innan var också en stor sänkning. Vi kan se att de senaste fem åren har mängden avverkad skog minskat, det finns inga exakta siffror från 2007 och framåt men en minskning har skett. Vi kan endast se det här som en väldigt positiv trend även om dessa siffror endast gäller den tropiska regnskogen i Brasilien.

Svedjebruk

Skövlingen av regnskogen är inget nytt fenomen men har ökat sen andra världskriget, urbefolkningen har odlat i regnskogen i flera tusen år . För att kunna odla på den näringsfattiga jorden bränner man ner skogspartier. Dock har svedjebruket från då till nu förändrats från att ha varit ett sätt att försörja sin familj till stora internationella företag som bränner ner träd för att istället ha plantager.

Vid svedjebruk överförs näringsämnena till marken från träden, utan bränning kan man inte odla något för nästan all näring i regnskogen är bunden till vegetationen. Svedjebruk är inte hållbart, jorden blir snabbt näringsfattig igen på grund av avrinning och odling. Efter några års odling flyttar man sig helt enkelt till en ny plats och brände ner ännu en bit skog. Det tar lång tid för en regnskog att återhämta sig från en brand, det tar cirka tjugofem år tills de växter och djur som levde på platsen innan branden är tillbaka. Först kommer . Varje fallet träd låter solljuset falla ner på marken där det annars brukar vara ganska mörkt på grund av alla höga träd. När ett nytt ska växa fram måste den alltså konkurrera om utrymmet för att få tillräckligt med solljus för att kunna utföra fotosyntes och växa.

Plantager

Foto: fotoakuten.se

Plantager tar stor plats och det krävs en skövling av ett stort område för att kunna ha en plantage. Dessa odlingar är oftast ett samarbete mellan staten och stora internationella företag och bör följa landets lagar som ska skydda artrikedomen men det är inte ovanligt att regeringar väljer att se bort på grund av ekonomiska intressen. Stora plantager kräver även bra transportvägar och har därför ett stort behov av en fungerande infrastruktur, det brukar vara lätt för dessa stora företag att bli finansierade av regeringar.

Ett annat problem är att de enorma mängderna miljögifter som används ofta hamnar i floderna som är dricksvatten för människor, djur och miljögifterna förstör även habitatet för de vattenlevande djuren och växterna.

Bananföretaget Dole har under de senaste åren kritiserats starkt för att de har under flera år använt sig av bekämpningsmedel som skadade arbetarna ute på plantagen. Även om Dole kände till konsekvenserna informerade de aldrig sina arbetare. Barnen till dessa arbetare har visat sig fått många skador och har fötts missbildade och med hjärnskador.

I många tropiska länder finns det en hög arbetslöshet och det är väldigt lätt för internationella företag att utnyttja människorna som billig arbetskraft. Detta gör självklart att arbetarna inte vågar klaga då de vet att det finns många som skulle kunna ta deras jobb om de fick sparken.

Soja

Roth sammanfattade 1987 anledningar till varför soja ofta orsakar vattenerosioner:

Intensiv markbearbetning
Avsaknad av växttäcke på marken
Hög nederbörd
Sluttande åkermark

Källa: http://chaos.bibul.slu.se/sll/slu/ex_arb_marklara/ESM36/ESM36.HTM

Palmolja

Foto: Auro Queiroz

Oljepalmen har djupa och kraftiga rötter till skillnad från sojan och är då inte lika erosions triggande men oljepalmar är höga och när vattnet faller ner från deras blad faller de med en stor rörelseenergi vilket leder till erosioner. Deras blad skymmer också marken vilket innebär att markvegetationen försvinner och då ökar risken för erosion. Att palmerna ofta odlas i lutande områden gör att nederbörd drar med sig det ytliga jordlagret som innehåller gödningsmedel och insektsgifter vilket gör att dessa ämnen hamnar i dricksvattnet men det gör också att växtligheter i vattnet dör till följd av rubbningar av näringsämnen.

Källa: http://chaos.bibul.slu.se/sll/slu/ex_arb_marklara/ESM36/ESM36.HTM

Under de senaste trettio åren har ökningen av palmolja skjutit i höjden, Sverige importerar 44 000 ton palmolja varje år.

Boskap

Mark där boskap hålls var mellan 2000-2005 ansvarig för 80 % av den totala avverkningen i Brasilien. Boskap kräver stora områden för att kunna gå runt och beta, man skövlar bort stora delar av skogen för att ge plats åt dem. Det här innebär att rovdjur som till exempel jaguaren drivs från sina revir och istället för att jaga ormar och tapirer ger den sig på boskapsdjur. Man kan även se av diagrammet ovan att stora plantager bara uppgår till mindre än 10 % av den totala skövlingen. Men plantager bidrar till ökad infrastruktur och ekologiska rubbningar som erosioner vilket i sin tur leder till fler rubbningar. Ökningen av mark åt boskapsdjur sker på grund av konsumtion av kött.

Foto: Marijn van Braak

KATEGORI: Amazonas | KOMMENTERA: 0 kommentarer

2010-04-14
23:10:27

Amazonas - världens största regnskog

Amazonas är världens största regnskog som finns i hela nio länder i Sydamerika Bolivia, Surinam, Guyana, Franska Guyana, Ecuador, Peru, Colombia, Venezuela, Brasilien. Amazonas är en de tre stora regnskogarna i världen, den näst största regnskogen kan man finna i Centralafrika och heter Kongobäckenet. Den tredje regnskogen finns i Sydostasien.

I regnskogen finns en enormt biologiskt mångfald. Hälften av alla världens upptäckta arter lever i regnskogarna, forskare upptäcker ständigt nya arter.

Regnskogens olika former

Tropisk låglandsregnskog

Det finns olika typer av regnskog och därmed olika nischer för många djurarter. Den mest artrika av dem alla är den tropisk låglandsregnskog . Den här typen av skog finns på ca 600 m över havet, just för att den är den artrikaste är det också den som är mest hotad. Här finns de eftertraktade trädarterna som mahogny och teak.

Sumpregnskog

Lägre ner än den tropiska låglandsregnskogen finns sumpregnskogen. Det är skogar som är ständigt eller periodiskt översvämmade av floder. De som är ständigt översvämmade finns i kustområden och de som är översvämmade säsongsvis finns i Amazonas inre bälte.

Tropisk bergsregnskog

På högre höjd, mellan 600 och 1500 m ö h, finner man den tropisk bergsregnskog. Här är träden inte lika höga som i låglandsregnskogen och för att de växer på sluttningar täcker inte deras kronor all mark under dem. Detta är en förutsättning för markvegetation.

Molnskog

Över bergsregnskogen breder molnskogen ut sig på en höjd av 1500 meter över havet och upp till trädgränsen. Molnen och den ständiga dimman hindrar en del av solens strålar att nå träden. Träden i molnskogen är låga och är ofta täckta av epifyter(se nedan) som är på jakt efter solljus. Jorden har låg ph och marken är täckt av vitmossa. Träden har en viktig funktion, de tar upp vatten som finns i molnen genom sina blad. Det är ständigt fuktigt och det är positivt för epifyternas tillväxt. I molnskogar finns det en stort biologiskt mångfald och många av arterna som bor i molnskogar är endemiska.

Foto: Mark Godfrey/TNC

Mangroveskog

Foto: http://www.sxc.hu/photo/1150921

Mangroveskogar är våtmark vid flodmynningar och i grund strandområden, dessa skogar är en världens med artrika ekosystem. Det är inte många djur som lever hela sitt liv här men den är en plats för lek och även uppväxtområde för många arter. Träden som har styltrötter skyddar små vattenlevande djur som krabbor, räkor, fiskar från större predatorer. Det är få trädarter som kan leva här på grund av den näringsfattiga och saltrika jorden. För att klara sig mot havets erosioner och vågor har träden utvecklat styltrötter(se nedan) och luftrötter som gör att de kan växa i den syrefattiga leran. Mangroveskogarna skyddar även de artrika korallreven och kusten från flodvågor, cykloner och erosioner. När skogen tar upp näringsämnen och slam hindrar den att dessa ämnen når korallreven som är mycket känsliga för slam. Slam och näringsämnen rubbar deras balans. Korallerna kan dö om det finns för mycket slam för då när inte solljuset dem.

Mangroveskogarna är starkt hotade i nuläget, de tas bort för att ge plats åt räkodlingar. Om man tar bort mangroveskogarna kommer många arter att utrotas, många fiskarter är beroende av denna skog för att kunna reproducera sig och för att växa upp. Utan skogarna är också risken stor att korallreven drabbas och i värsta fall förstörs helt vilket skulle vara en katastrof för den biologiska mångfalden.

Amazonfloden

Amazonfloden rinner igenom den tropiska regnskogen och är världens största och längsta flod med en längd av 7025 km. Bara i floden finns en femtedel av hela jordens flodvatten.

Foto: Luis Gustavo Lucena

Amazonfloden rinner upp vid Anderna i Peru, i närheten av stilla havet, den når sedan Amazonbäckenet och den tropiska regnskogen. Det finns inga bra reningssystem så när floden mynnar ut i Atlanten färgar den Atlanten gul/brun på grund av allt slam. Amazonasflodens användning förut var för att transportera gummi men nu finns det gott om vägar så floden används inte till lika stor utsträckning för transport längre. I floderna lever en mängd djur bland annat pirayor, kajmaner och floddelfiner.

Uppbyggnaden

Regnskogen består av skikt. Första skiktet finns vid floderna där solljuset lätt tar sig fram växer det en tät vegetation på låg höjd. På markskikten finns det inte så mycket vegetation för solens strålar når oftast inte till marken på grund av dem övre skikten som skymmer. Växterna som lever på marken måste alltså klara sig på minimalt med solljus. Humusskiktet som består av döda växtrester och djur är tunt och mineraljorden ligger under det tunna skiktet av kadaver och döda löv. Allt bryts ner snabbt tack vare nedbrytarna. Det finns knappt några näringsämnen som hamnar i grundvattnet så vattendragen i regnskogen är svagt sura och näringsfattiga.

Foto: http://www.sxc.hu/photo/1160604

Efter markskiktet kommer det nästan heltäckande taket av trädkronor som ligger på 30-40 meters höjd, här finns det blommor från trädklättrande växter som utnyttjar stammar och grenar för att slå rot men de är inte parasiter. Sådana kallas epifyter, orkidéer och ormbuskar är epifyter. Ibland är dock dessa växter parasiter som inte ger något tillbaka till trädet utan suger endast ut varenda droppe de kan av liv, sådana kallas för strypare. Strypare börjar som epifyter men börjar sedan växa kring hela trädet och får rötter. Till slut kväver den helt enkelt värdträdet genom att hindra att solljus når den och suger upp all näring ur marken själv, värdträdet ruttnar bort.

Konkurrensen för solljus är stort bland unga träd som försöker ta sig upp.

Foto: John Bevan

Träden har unika anpassningar för att kunna klara av ekosystems utmaningar som orkaner som lätt kan knäcka höga träd. För att stadga trädstammen och för att ta upp ännu större plats med sina rötter har de höga träden utvecklat plankrötter. Plankrötter är ytliga och vittförgrenade rotsystem.

Plankrötter är som sagt bäst för höga träd för att de ska stå stadigare när det gäller mindre träd som växer på vattendränkta ställen som exempelvis mangroveträd är så kallade styltrötter bäst. Styltrötter skyddar träden från att vräkas omkull av en stark våg eller storm och ger också träden högre bärkraft.

Fröspridning

I regnskogen ingår många djur i pollineringsdelen. Frön från frukter äts upp av trädlevande djur som fåglar och apor och sedan genom deras avföring hamnar dessa på marken och blandas om av kanske en tapir. På så sätt sprids fröna och nya träd och växter kan blomstra upp.

Foto: Craig Hauger

KATEGORI: Amazonas | KOMMENTERA: 0 kommentarer

2010-04-14
21:49:01

Kort fakta - Arapapegoja

Foto: Wm. D. Clark

Kort fakta________________________________________

Status Hotad, vissa arter är väldigt nära utrotning

Levnadsätt Parvis i flock

Längd Mellan 30-100 cm

Livslängd Upp till 60 år i det vilda och 80 år i fångenskap.

Föda Nötter, frukter, frön, blad, insekter

KATEGORI: Kort fakta | KOMMENTERA: 0 kommentarer

2010-04-14
21:45:06

Kort fakta - Diskusfisk

Foto: http://www.sxc.hu/photo/36541

Kort fakta____________________________________________

Status Vanliga

Levnadssätt Stim

Längd 20- 25 i diameter

Föda Karnivor

KATEGORI: Kort fakta | KOMMENTERA: 0 kommentarer

2010-04-14
21:42:03

Diskusfisk

Foto: Gareth Peters

Diskusfisken som är en sötvattensfisk kan hittas i Amazonas floder. Det finns tre olika arter av diskusfisken, dessa arter är Symphysodon aequifasciatus, Symphysodon discus, Symphysodon tarzoo. Arterna lever inte på samma ställen i Amazonas utan de har sina olika nischer som är resultatet av evolution.

Kroppen

Diskusfisken har fått sitt namn för att deras kroppar är runda och platta vertikalt. De mäter cirka 20-25 cm i diameter. Deras färger är adapterade för att smälta in i omgivningen, färgerna brukar skifta i grönt, gult, rött och blått beroende på vilket habitat de bor i.

Reproduktion

Diskusfisken har inget revir utan brukar simma tillsammans i stim men när parningssäsongen börjar startar konkurrensen och revir bildas. Diskusfisken som förälder är ovanligt bland andra fiskarter, de tar noga hand om sina yngel. Båda föräldrarna hjälps åt för att ynglen inte ska komma till skada. De producerar även ett sorts sekret som ynglen brukar äta de första dagarna, detta sekret är väldigt viktigt för deras överlevnad för det innehåller mycket näring för att ynglen ska kunna växa sig starka.

Foto: http://www.sxc.hu/photo/36541

Akvariefisk

Diskusfisken är väldigt populär som akvariefisk och därför fiskar man många för att sälja dem vidare och de odlas också, denna odling brukar dock inte vara i Sydamerika utan i Asien. Fiskar utsätts lätt för stress och kan därför dö under färden men man har märkt att fiskarna som har odlats fram är stresståligare än dem som kommer direkt ur Amazonas. Detta kan förklaras med att de fiskar som klarar mer i odlingarna är de som får föra sina gener vidare till nya generationer och därför har den här egenskapen förts vidare till ynglen. En annan förklaring kan vara att salthalten, näringsmängden, pH, etc är mycket mer komplext i floderna än odlingarna vilket innebär att fisken som tas från sitt naturliga habitat utsätts för stress på grund av vattnet.

Kort fakta____________________________________

Status Vanliga

Levnadssätt Stim

Längd 20- 25 i diameter

Föda Karnivor

KATEGORI: Djur | KOMMENTERA: 0 kommentarer

2010-04-14
21:32:34

Kort fakta - Mycocepurus smithi

Kort fakta__________________________________________

Status Vanlig

Levnadsätt Koloni

Längd Ca 3 mm

Föda Bromatia

*Bromatia : Svullnader på svampens myceler

KATEGORI: Kort fakta | KOMMENTERA: 0 kommentarer

2010-04-14
21:29:17

Mycocepurus smithi

Foto: Alexander Wild

Amazonas kryllar av myrarter och en av dessa arter är Mycocepurus smithi. Myror är starka arbetare som ständigt bygger sin stack. Myror av den här arten har en stack som på ytan inte brukar vara större än 8 cm i diameter men under marken kryllar det av underjordiska vägar som binder samman hela deras hem. Stacken brukar byggas under döda träd och deras sätt att överleva är att helt enkelt odla svamp.

Unik myrart

Vanliga myrarters samhällen består av drottningen, hanarna och arbetarna. Den här arten skiljer sig från andra för den förökar sig asexuellt och alla i myrkolonin är honor. Det innebär att drottningen har massa kloner, de är genetiskt identiska. Något som också förvånar forskare är att svampen som dessa myror odlar i sina stackar också reproducerar sig asexuellt vilket i sin tur borde innebära stora risker. Dessa arter lever i symbios och är alltså beroende av varandra.Svampen som myrorna lever i symbios med är inte artbestämd. Det man vet är att myrorna klär den med tunna, uppskurna blad och larvspillning för att den i sin tur ska ge dem bromatia*, vilket är något de sedan skördar från svampen för att äta.

Vid en asexuell reproduktion ökar riskerna att arten dör ut om till exempel en sjukdom bryter ut. Det här sker på grund av att de har identiska genom och det innebär att deras ärtliga egenskaper kanske inte skyddar dem mot just den sjukdom som har drabbat dem. I vanliga fall kan vissa individer vara genetiskt starkare mot någon sjukdom för att deras gener kodar för ett annorlunda immunförsvar.

Men asexualitet kan även ses som någonting positivt för att det sparar på energi och detta är väldigt viktigt i djurriket.

Foto: Alexander Wild

Att både svampen som de lever i symbios med och myrorna är asexuella innebär att om en naturkatastrof sker som dödar den ena troligtvis också drabbar den andra. Men myrorna är några av de få arterna i världen som inte drabbas särskilt hårt av avverkningen just för att de är så anpassningsbara. Så även om Mycocepurus smithi sexualitet, snarare brist på sexualitet, innebär en risk kommer den här myran att överleva.

Kort fakta________________________________________

Status Vanlig

Levnadsätt Koloni

Längd Ca 3 mm

Föda Bromatia

*Bromatia : Svullnader på svampens myceler

KATEGORI: Djur | KOMMENTERA: 0 kommentarer

2010-04-14
21:21:56

Puma - Puma concolor

Foto : Guillermo Ossa

Puman tillhör familjen kattdjur Felis alltså samma familj som våra tamkatter och är den minsta av storkatterna men är det näst största kattdjuret i Sydamerika. Pumor finns från bergen i Kanada till de sydligaste delarna av Sydamerika. Puman är en av de få katterna som klarar iskall kyla och tropisk hetta, alltså väldigt anpassningsbar.

Foto : Matthieu Huguet

Kroppen

Stora tunga framtassar med kraftiga klor gör att de lättare kan hålla ner sitt byte. Deras svans är lång så att de ska kunna behålla en bättre balans när de hoppar. Deras päls är perfekt kamouflage, därför kan de ofta vara i närheten av människor utan att de ens märker något. Dock undviker pumor människor.

Revir och konkurrens

Pumor lever precis som jaguaren ensam. Dock kan de ibland leva inom samma revir tillsammans om de har släktband exempelvis två bröder men det fungerar inte under parningssäsongen då honorna är brunstiga.

Hannarnas revir är stora och kan innehålla flera honors revir. Honornas revir finns alltså inom hannarnas revir. Det som begränsar ett revirs storlek är konkurrensen och födan. När det är parningssäsong parar sig hannen med honorna som finns inom hans revir. Honorna som är äldst och har haft flest kullar är dem som har störst revir. Samma sak gäller för hanarna. Det är så för att honorna som är äldst troligtvis också är de starkaste och har klarat av att bära fler ungar just för att de är starka. Hanarna som har störst revir visar att de är starka, det visar att de är friska och alltså har bra gener och då kommer fler honor vilja para sig med dem och deras avkomma kommer att föras vidare.

Parningen sker under en ganska lång tid men efter själv parningen så uppfostras ungarna helt av honan. Ungarna får snabbt lära sig att känna igen sin mors läten för när hon är borta och jagar måste de vara tysta för att inte upptäckas av andra rovdjur. Då mamman kommer tillbaka utför hon speciella läten så att ungarna ska veta att hon är på väg tillbaka.

Foto: Guillermo Ossa

Kort fakta_____________________________

Status Sårbar i vissa områden

Levnadssätt Ensam

Längd 150 – 200 cm( svans 70-80cm)

Livslängd Upp till 18 år

Föda Fåglar, hjort

KATEGORI: Djur | KOMMENTERA: 0 kommentarer

2010-04-14
21:10:21

Papegojor

Foto: http://www.sxc.hu/photo/1107091

Deras livsmiljöer

förstörs och de fångas in på grund av sina fjädrar och för att säljas som burfåglar.

· Papegojor som lever på öar

Det är inte bara papegojor som bor i regnskogen som påverkas av människorna. Papegojor vars habitat är öar och som är endemiska har det oerhört svårt vid skövling av skog. Extra starka cykloner kan utrota redan känsliga arter på grund av att den kan förstöra deras häckningsplatser, de är även extra känsliga för sjukdomar. För alla är genetiskt sätt ganska lika och har då alltså samma svagheter i sitt immunförsvar.

Puerto Rico-amasonerna är en endemisk art som har minskat enormt mycket de senaste femtio åren. Förut var Puerto Rico-amasonerna en stor och utbredd art med över 100 000 individer. På grund av avskogningen för att ge plats till jordbruksmarker och nya städer, tjuvjakt och predation orsakad av naturliga fiender men även importerade minskade beståndet till 14 fåglar under 1970-talet. Amasonerna har sina bon på en ganska låg höjd så det var lätt för tjuvjägare att få tag i dem och det fanns och finns fortfarande mycket pengar i handeln med exotiska fåglar. Man har försökt öka beståndet men starka stormar och sjukdomar stoppar den växande flocken. Idag ligger det vilda beståndet på 34 individer och arten är fortfarande en av de mest hotade papegojarterna i världen.

· Papegojarter utanför regnskogen

Lears ara som häckar i klipphålor i Brasilien är akut utrotningshotad på grund av avverkningen. Lears aran är specialist och äter bara nötter från palmen Syagrus Corona. Palmen fälls av jordbrukare som behöver nya betesmarker åt sin boskap. De få unga palmer som börjar växa upp igen äts snabbt upp av boskapet. Utan nötterna överlever inte Lears aran.

· Långsam fortplantering

Kejsaramasonen är ett bra exempel på hur lång tid det tar för papegojor att reproducera sig. Amasonen lägger endast två ägg vartannat år men det ena ägget lämnas till sitt öde. Alltså tar föräldrarna endast hand om en unge åt gången. Papegojor kan leva upp till åttio år men det är vanligare att de blir mellan 30-50 år. Om en amason skulle få leva så länge skulle det ändå bli många ungar men det sker allt oftare att de dödas eller att fångas innan de hinner föröka sig. Det är inte ovanligt att tjuvjägare skjuter föräldrarna för att sedan ta sig till boet för att ta ungarna och sälja dem på svarta marknaden. Alltså föds det färre än de som dödas eller fångas.

· Dödlig handel

Föräldrar dödas av samlare för att komma åt ungarna. En annan metod är att helt enkelt hugga ner trädet där fåglarna häckar. 90 % av fåglarna som tjuvjägarna tar med sig dör under transporter för att de klarar av stressen som uppstår men de dör även pågrund av skadorna de får. Ofta får de varken mat eller vatten under transporten vilket oundvikligt leder till döden.

Foto: Daniel Andres Forero

KATEGORI: Djur | KOMMENTERA: 0 kommentarer

2010-04-14
00:49:47

Belize - Största naturreservatet i Centralamerika

Foto: http://www.sxc.hu/photo/1065904

Belize är ett land i Centralamerika och ingår inte i Amazonas men i det lilla landet finns ett av de största naturreservaten i Sydamerika. Belize är en av de få platserna i Sydamerika som inte har förstörts och här kan man finna regnskog som fortfarande är intakt. I det här 23 000 km² stora naturreservatet kan man finna allt från tropisk regnskog till skogsklädda bergstoppar, korallrev och mangroveträsk. En av anledningarna till hur Belize har klarat sig är på grund av det ganska ogästvänliga klimatet och i stora delar av området är det svårt att ta sig fram.

Historia

Belize besöktes redan på 1700-talet av britter som trodde att de skulle finna guld men möttes istället av regnskog. De fann en ännu större skatt än den de sökte, de fann växter med läkande effekter och vackra träslag. De började genast skövla skog för att kunna skeppa iväg den värdefulla mahognyn till Europa.

Foto: Steven McCurdy

Ekosystemet

Belize har ett väldigt unikt ekosystem. I mangroveträsken som hittas längst kuststräckan lever många arter av fiskar. Mangroveträsket är inte bara hem för fiskar utan även för fåglar, groddjur, däggdjur och kräldjur. Mangroveträsket fungerar också som ett naturligt skydd för det enorma barriärrevet som är det näst största i världen. Det här revet är otroligt viktigt för den biologiska mångfalden det finns exempelvis hela 5000 fiskarter.

Belize är ett orört ekosystem och det innebär att det finns många olika arter av djur som kan leva ostört.

Foto: Paul Jewitt

Vad är de största hoten för Belize?

- Överfiskning

Det finns djur som är specialister och alltså endast äter en viss typ av föda och det kan vara en typ av fiskart, försvinner den här fiskarten påverkas toppkonsumenten och detta innebär att hela näringskedjan kollapsar. Fisken som har utrotats äter en viss typ av föda som då kommer att öka i antal och detta kan göra att en annan fiskart blir för stor.

- Avskogning

Då skulle exempelvis den broknäbbade tukanen och arapapegojorna förlora sin häckningsplats och matplats. Andra djur tvingas att lämna sina habitat och får anpassa sig till nya förutsättningar som de kanske inte klarar.

- Intensiv utveckling av turismen

En för snabb utveckling av turism skulle innebära att landet inte har tillräckligt med tid på sig för att förberedda sig med att bygga och reparera reningssystemet så att slam och avloppsvatten från hotell inte ska hamna i havet och skada korallreven.

KATEGORI: Naturreservat | KOMMENTERA: 0 kommentarer

2010-04-14
00:06:48

Biologisk ordlista

Abiotisk – Icke levande, faktor som styrs av bl.a. klimat

Biologisk mångfald – Term som beskriver variation hos allt levande på jorden

Biotisk – Levande, faktor som styrs av påverkan från organismer t.ex. pollinering

Biotop – Geografiskt avgränsat område som karktäriseras av olika abiotiska och biotiska faktorer t.ex. savann,stepp, regnskog.

Bärkraft – Den variation av organismer ett ekosystem klarar av att uppehålla

Ekosystem – Ett system där olika organismer använder miljön och varandra för att skapa en sorts symbios

Ekoturism – Ekoturism är att resa ansvarsfullt, man hjälper växt- och djurlivet och stödjer urbefolkningen

Emmigration – Utvandring, individer som flyttar från deras nuvarande population och habitat

Evolution – Biologisk förändring i gener under längre tid

Fotosyntes – Process där organismer skapar kemisk energi utifrån solens energi

Gen - ” En gen, eller en viss kombination av gener, i en individs arvsmassa resulterar i att individen har ett visst anlag eller en egenskap.”[1]

Global uppvärmning – Den uppvärmning som kommer ifrån ökad växthuseffekt

Habitat – Plats där en viss arts nischbehov uppfylls

Herbivor - Växtätare

Immigration – Invandring, individer som flyttar in till en population och ett habitat

Karnivor - Köttätare

Konsument – Organsim som konsumerar (äter) en annan

Naturligt urval – Del av evolutionen som säger att den har bäst fitness får sprida sina gener vidare (T.ex. den starkaste eller vackraste)

Nedbrytare – De organismer i ekosystemet som bryter ner döda djur och växter t.ex. skalbaggar, svampar

Ekologisk nisch – Egenskaper som en biotop måste ha för att ett djur ska kunna leva där

Omnivor - Allätare

Organism – Mikroorganism, växter, djur alltså encelliga eller flercelliga levande varelser

Population – Flera individer av samma art på samma plats vid samma tid

Predator – Djur som utför predation

Producent – En organism som tillför organiska ämnen till ekosystemet

Revir – Ett område där en population eller individ lever och försvarar

Samhälle – Flera populationer som lever i samma ekosystem

Växthuseffekten – Effekt som bevarar solens värme i jordens atmosfär.

Växthusgaser – Gaser som bidrar till växthuseffekten

KATEGORI: Biologisk ordlista | KOMMENTERA: 0 kommentarer

2010-04-13
21:18:22

Turism - en tillgång och risk

Foto: Marketa Skornickova och Mark Godfrey/TNC

Turismen är viktig för länderna där det finns regnskog, dessa länder behöver pengarna som turismen ger. Men det finns risker med en allt för snabb ökning av turister. Hotell och anläggningar byggs framförallt längst kuststräckorna och detta ökar då mängden slam och avlopp som hamnar i vattnet, länderna har inte satsat mycket pengar på reningssystem. Det här påverkar självklart havets ekosystem, för den kan påverka tång och korallrev. Korallrev behöver solljuset för att utföra fotosyntes, ljuset når inte fram om det finns för mycket partiklar i vattnet. Tillskottet av oorganiska näringsämnen kan även stimulera tillväxten av alger som kan konkurrera ut korallerna och även hindra solljuset från att nå dem.

En ökning av turister gör även att det behövs energi för att hålla igång hotellen och detta brukar innebära att man bygger anläggningar för vattenenergi uppe i bergsområden som leder till rubbningar av nischer.

Foto: http://www.sxc.hu/profile/largen

Ekoturism

Syftet med ekoturism är att resa ansvarsfullt, man hjälper växt- och djurlivet och stödjer urbefolkningen. Man försöker med sin resa uppleva världen utan att behöva skada den. Kunskapen man får genom att besöka områden där man kan se den fantastiska naturen gör också att man tar mer hänsyn i framtiden.

Ett bra sätt att utnyttja turismen är att satsa pengar för att minska skadorna, bygga om reningsverken och planera byggen av anläggningar bättre för att påverka ekosystemet så lite som möjligt. Regnskogen och kustområden är stora källor för inkomster genom turism kan man bevara dessa områden för framtiden. Man säkrar inkomsterna för framtiden och räddar regnskogen.

KATEGORI: Turism | KOMMENTERA: 0 kommentarer

2010-04-13
00:29:23

Kort fakta - Spindelapa

Foto: Lea Maimone

Kort fakta____________________________________________

Status Hotade/ sårbar

Levnadsätt Flock

Längd Mellan 35-58 cm

Livslängd Upp till 30 år

Föda Ägg, insekter, blad, frukt och knoppar

KATEGORI: Kort fakta | KOMMENTERA: 0 kommentarer

2010-04-13
00:25:03

Spindelapa - Ateles

Foto: Lea Maimone.

I Sydamerikas tropiska låglandsregnskog och mangroveskogarna kan man hitta dessa primater högst upp i trädkronorna. Det finns sju olika arter av spindelapor i världen och alla lever i Sydamerika. Dessa primater är dåliga på att anpassa sig till ekosystems rubbningar så på grund avverkningen är vissa nära utrotning.

Spindelapor må ha väldigt dåliga anpassningsförmåga men de är bland de smartaste primaterna, i Sydamerika är dem de mest intelligenta aporna. Detta är troligtvis för att den har behövt utveckla ett socialt liv för att kunna överleva. De lever i små flockar om 15-20 individer, det finns en hona som är ledare som har till uppgift att hitta tillräckligt med mat till alla men om hon inte lyckas så hjälps hela gruppen till att leta mat.

Inte som andra primater

Spindelapor har till skillnad från andra primater ingen tumme och balanserar inte med armarna som de flesta andra primaterna utan är beroende av sin svans, som kan ha den dubbla kroppslängden, för att kunna balansera uppe i trädtopparna. Svansen har samma sorts hud som på fingertopparna så att få fastare grepp om grenar. Deras kroppar gör att de är väldigt skickliga klättrare och de lämnar sällan sina träd. Den senaste forskningen har visat att de har ett väldigt bra minne som kan ha att göra med de starka sociala band de har med varandra och också på grund av deras behov att hålla reda på när frukterna de äter har mognat.

Parning

Spindelapor lever i flock och alla flockens honor hjälps åt med att passa ungarna. En hona brukar föda en unge mellan två till fyra års mellanrum och tar sedan hand om ungen tills den är ungefär tre år. Deras beteende skiljer sig från andra primater då det oftast är honorna som lämnar flocken efter tre år för att hitta sitt eget revir och sin flock. Hanarna däremot brukar leva hela livet inom samma revir och har därför starkare sociala band med dem i flocken än vad honorna har.

Faror

Att dessa apor har ett välutvecklat kommunikationssystem som varnar om predatorer närmar sig skyddar dem mot deras naturliga fiender som jaguarer, stora ormar och pumor för aporna är väldigt snabba och hinner snabbt fly om faran är nära. Människans påverkan på regnskogen kan de däremot inte göra något åt, i vissa delar av Sydamerika där avverkningen har varit som starkast är spindelaporna nära utrotning.

Kort fakta____________________________________________

Status Hotade/ sårbar

Levnadsätt Flock

Längd Mellan 35-58 cm

Livslängd Upp till 30 år

Föda Ägg, insekter, blad, frukt och knoppar

KATEGORI: Djur | KOMMENTERA: 0 kommentarer

2010-04-13
00:18:24

Mediciner - Biostöld

Foto: Mark Godfrey/TNC

- 40 % av alla receptbelagda mediciner hämtas ur världens regnskogar

- Urbefolkningens kunskap är otroligt viktig för att få medicinerna

- I takt med att regnskogen försvinner, försvinner inte bara ny medicin utan även urbefolkningens kunskap

Mediciner skapar även ett stort tryck på regnskogens resurser för vi har ökat vårt användande av naturmediciner och bara några få växter kan odlas kommersiellt för läkarindustrin.

Det sker så kallade biostölder, det innebär att globala företag väljer ut växtmaterial och tar patent på den. Kunskapen om dessa läkande effekter som växterna har kommer från urbefolkningen alltså ”stjäls” kunskapen. Nu har vissa länder lagar som skyddar urbefolkningen från att utnyttjas på det här sättet. En internationell konvention har också upprättats. Dessa lagar gör att företag måste ha ett kontrakt med lokalbefolkningen innan man får samla in genetiskt material och utnyttja deras kunskap om dessa växter.

KATEGORI: Sociala problem | KOMMENTERA: 0 kommentarer

2010-04-13
00:08:54

Kort fakta - Tapir

Foto: AP photo

Kort fakta___________________________________________

Status Sårbar/starkt hotad

Levnadssätt Ensam

Längd 180-200 cm

Livslängd ca 25-30 år

Föda Växter, löv, skott , kvistar och frukt

KATEGORI: Kort fakta | KOMMENTERA: 0 kommentarer

2010-04-13
00:07:20

Tapir - Tapiridae

Foto: AP photo

Tapiren är en ensamlevande herbivor som spenderar stor del av sin tid med snabeln nertryckt mot marken i jakt på mat eller i vattnet. Det finns fyra arter av tapirer tre bor i Sydamerika och en i Asien.

Den äter växter, löv, kvistar och skott. Tapiren är trots sitt utseende inte släkt med grisar utan är närmare besläktad med noshörningar och hästar. De kan se stora och klumpiga ut men de kan vara snabba och är även goda simmare.

Kroppen

Deras kroppar är spolformade för att de ska kunna röra sig lätt i skogen. Deras tänder är utformade som mejslar som gör att de lättare kan tugga på kvistar och löv. Deras päls varierar lite i färg beroende på art men alla är adapterade för att ge bästa kamouflage i respektive habitat. Deras klövar är utformade så att det ska vara lättare för dem att ta sig fram runt leriga marker. Alla dessa egenskaper har de fått för att de djur som hade egenskaperna är de som har lyckats överleva och har därför kunnat föra sina gener vidare.

Tapirerna väntar på nattens inbrott för att leta efter mat. De har utmärkt hörsel och luktsinne men ser väldigt dåligt, alltså är det bäst att leta efter mat på natten då de kan höra allt och andra inte kan se dem.

Foto: Paulo Andre Lima Borqes.

Predation

Jaguaren, puman och krokodiler är några av dem som utför predation på tapiren. Deras sätt att undkomma attacker är att springa in i tät vegetation och leta upp ett vattendrag där dem gömmer sig. Även om en jaguar inte skulle tveka på att hoppa in så är tapiren en bättre simmare som klarar att vara under vatten under längre tid. Tapirer är inte inte de lättaste byten att ge sig på för de har väldig tjock hud och biter ofta tillbaka.

Tapirer kan hantera sina naturliga fiender men när människan kommer in i bilden är den här herbivoren hjälplös.

Skövling

Men det största hotet mot tapiren är skövling av skogar . I vissa delar är tapiren starkt hotad på grund av att deras nisch har förstörts. Ett annat hot mot tapiren är att de jagas för sitt kött.

Tapirer är väldigt känsliga för rubbningar i ekosystemet och har svårt att anpassa sig till nya situationer, de försvinner i takt med regnskogen. Det är svårt att förutse exakt allt som kan ske om tapiren skulle bli utrotad men den är viktig för ekosystemets balans för den sprider exempelvis ut frön och blandar om jorden(näringsämnen blandas) när den rotar runt i jorden. Fortsätter tjuvjakten och skövlingen av regnskogen kommer tapiren att utrotas.

Kort fakta___________________________________________

Status Sårbar/starkt hotad

Levnadssätt Ensam

Längd 180-200 cm

Livslängd ca 25-30 år

Föda Växter, löv, skott , kvistar och fruk

KATEGORI: Djur | KOMMENTERA: 0 kommentarer

2010-04-12
23:58:30

Kort fakta - Puma

Foto: Guillermo Ossa

Kort fakta______________________________________________

Status Sårbar i vissa områden

Levnadssätt Ensam

Längd 150 – 200 cm( svans 70-80cm)

Livslängd Upp till 18 år

Föda Fåglar, hjort

KATEGORI: Kort fakta | KOMMENTERA: 0 kommentarer

2010-04-12
23:53:09

Kort fakta - Silkesapa

Foto: Michael Giannechini

Kort fakta__________________________________________

Status Sårbar

Levnadssätt Flock

Längd 15-30 cm

Livslängd 10-15 år

Föda Frukter, växter, klåda, träsav, insekter, fågelägg

KATEGORI: Kort fakta | KOMMENTERA: 0 kommentarer

2010-04-12
23:49:40

Kort fakta - Jaguar

Foto: BILL HOUGHTON

Kort fakta__________________________________________

Status Sårbar

Levnadsätt Ensamlevande

Längd 1,1- 1,9 m

Livslängd 12-15 år i det vilda, upp till 22 år i fångenskap

Föda Navelsvin, kapybarer, tapirer, krokodiler, fiskar och sköldpaddor

KATEGORI: Kort fakta | KOMMENTERA: 0 kommentarer

2010-04-12
23:45:54

Kort fakta - Anakonda

Foto: Ed George

Kort fakta__________________________________________

Status Sårbar

Levnadsätt Ensam

Längd 2 – 10 m

Livslängd 10 – 30 år

Föda Små däggdjur, kajmaner, fiskar och fåglar

KATEGORI: Kort fakta | KOMMENTERA: 0 kommentarer

2010-04-12
23:41:16

Anakonda - Eunectes murinus

Foto: Ed George

Anakondan tillhör boafamiljen och finns endast i Sydamerika. Det finns två arter av anakonda en gul och grön varav den gröna blir störst. Anakondor blir mellan två till tio meter långa beroende på arten. Det har länge diskuterats om anakondan är den längsta ormen i världen, man har hittat större exemplar av nätpyton men människor säger sig ha sett anakondor som är över femton meter. Så anakondan och nätpyton sägs vara de längsta i världen. Storleken kompenserar för att den inte har något gift i sina tänder, anakondan kramar ihjäl sina byten med alla oerhört starka muskler den har. Det enorma trycket orsakar inre blödningar hos offret eller kvävning.

Reproducering

Den här jättelika ormen är ensamlevande och stöter inte gärna på någon annan av sin egen art om det inte är parningssäsong. När regnperioden startar utsöndrar honorna en doft som attraherar hanarna och ibland kan det krylla av hanar som vill para sig med samma hona. Honan föder efter ett halvår upp till hundra levande ungar som är cirka åttio cm långa. De lämnas för att klara sig själva och detta gör att endast ett fåtal klarar sig till vuxen ålder. Att lämna ungarna gör att bara de starkaste överlever och alltså är de som för sina gener vidare i framtiden men också för att honan inte skulle klara av att ta hand om så många ungar då hon blir väldigt svag efter att ha fött dem.

Jaktmetod

Anakondans storlek hindrar ormen från att röra sig snabbt på marken därför måste den ligga och lurpassa och slår till när ett lämpligt byt finns i närheten, det är bra sätt att spara på energin. De jagar inte allt för ofta utan kan äta en gång per månad beroende på hur stort det senaste bytet var, mellan jakttillfällena ligger den jättelika ormen och smälter maten. Anakondan jagar även i vatten då den är en utmärkt simmare som rör sig snabbare i vattnet än på marken tack vare sin böjliga kropp som gör att den kan driva sig fram i vattnet. Den har ögon och näsborrar som sitter högt upp så att den ska kunna se över vattenytan och kunna jaga lättare. Den kan lätt ta ett vildsvin eller en kajman som byte, den tar ett snabbt grepp om sitt offer och börjar sedan strypa ihjäl den. Offren dör oftast av inre blödningar eller på grund av kvävning. När offret har dött börjar anakondan att lossa sina starka käkar för att kunna svälja djuret helt. De har väldigt starka ben i huvudet vars syfte är att skydda hjärnan när den äter stora byten.

Hur klarar sig anakondan med all avverkning?

Anakondor kan anpassa sig någorlunda bra till förändringar men den allt för snabba skövlingen av skogen minskar anakondors revir och de förlorar även bytesdjur som på grund av skövlingen också har minskat i antal. De kommer i fortsättningen att tvingas vara närmare människan än vad de trivs med och kan då bli ett hot för befolkningen som troligtvis kommer att reagera med att attackera ormen för att skydda sig själva. Fortsätter avverkningen i samma takt kommer anakondorna att vara hotad. Skövlingen av skogen påverkar inte bara fullvuxna anakondor utan även deras ungar som redan har svårt att klara sig i regnskogen, rubbas ekosystemet ännu mer minskas deras chanser för överlevnad och därmed minskas beståndet av anakondor.

Kort fakta_________________________________________

Status Sårbar

Levnadsätt Ensam

Längd 2 – 10 m

Livslängd 10 – 30 år

Föda Små däggdjur, kajmaner, fiskar och fåglar

KATEGORI: Djur | KOMMENTERA: 0 kommentarer

2010-04-12
23:14:34

Silkesapa - Marmosett

http://www.fotoakuten.se/albums/userpics/marmosett3.jpg

Dessa små apor kan man se hoppa mellan trädgrenarna i Amazonas ofta i sällskap av andra arter av småapor, istället för att konkurrera hjälps dem åt. Framförallt under regnperioden då de måste förflytta sig långa sträckor för att hitta frukter. Det finns cirka tjugo arter av silkesapor i Amazonas. Dessa silkesmjuka apor är bland de minsta med sina 15-30 cm.

Sårbar

Silkesapan är inte hotad ännu men den löper en viss risk att göra det. Aporna lever i träden och är beroende av hela trädet för att få sin näring och sitt skydd. Försvinner träden försvinner deras föda och deras hem. Silkesapor lever i familjer som gör det lättare för dem att klara sig för att alla hjälps åt men det är även svårt att hitta mat till alla när skogen skövlas. Ett till problem är att de i nuläget finns för många silkesapor i vissa delar av Brasilien och nära utrotning vid andra delar. Detta gör att man uppfattar dem som skadedjur och därför kan de ske att de skjuts ner av bönder som skyddar sina marker. Många marmosetters habitat har redan förstörts och tvingat djuren att leva i städerna istället och där löper de en ännu större risk att skadas då de ofta ses som skadedjur när de egentligen bara försöker hitta mat i sitt nya habitat.

Foto: Michael Giannechini

Speciella kroppar

Silkesapornas kroppar har genom evolution adapterats till habitatet de lever i. De har till skillnad från andra primater ”klor” istället för de vanliga platta naglarna(som vi människor har). Detta är viktigt för aporna som klättrar i träden likt ekorrar. De klättrar vertikalt och hoppar långt mellan trädgrenar. Deras tänder och tjocktarm är anpassad till deras diet som består av frukter, växter, klåda, träsav, insekter och fågelägg. Deras storlek gör att de inte behöver allt för stora mängder för att klara sig, insekter kan oftast täcka hela deras proteinbehöv något som är omöjligt för större primater.

En till ovanlig egenskap hos marmosetterna är att de oftast föds som tvåäggstvillingar, forskare vet fortfarande inte varför. Marmosetter lever upp till femton år. Detta är dock inte så vanligt för de är små och det är många predatorer som är ute efter dem. Ugglor, trädlevande ormar, mårddjur, rovfåglar är några av silkesapans fiender. Att de lever i stora flockar ökar deras chanser att leva både för att hitta föda men även för att skydda sig mot sina fiender. De kommunicerar med läten för att anropa resten av flocken när de har funnit mat men de använder sig också av läten som varningssignaler om något rovdjur närmar sig.

Kort fakta_________________________________________

Status Sårbar

Levnadssätt Flock

Längd 15-30 cm

Livslängd 10-15 år

Föda Frukter, växter, klåda, träsav, insekter, fågelägg.

KATEGORI: Djur | KOMMENTERA: 0 kommentarer

2010-04-12
23:04:26

Arapapegoja - Ara

Arapapegoja – Ara

Foto: bilder.alltinggratis.se

Arapapegojor häckar högt uppe bland trädtopparna i Sydamerika, de brukar befinna sig i låglandsregnskogar upp till 600 m ö h men har funnits på platser på en höjd av 1000 m ö v . Det finns 17 arter av aror, många av dessa arter lever i Amazonas . Deras färgglada och vackra fjäderdräkt fungerar som kamouflage, den smälter perfekt in bland trädtopparna men den gör dem också till tjuvjägarnas byte. Aror lever parvis i stora flockar på 10 till 30 individer och avger höga läten från trädkronorna i den tropiska låglandsregnskogen. Flockarna kan vid soluppgången flyga långa sträckor för att hitta frukter och frön till alla. Arapapegojorna hittar en partner för livet och delar allt med denna.

Häckning

När det är häckningsperiod gröper arorna en murken trädstam för att bygga sitt bo som är beläget högt upp för att undvika inkräktare. Honorna lägger två till tre ägg som sedan ruvas mellan tre till fem veckor. Äggen är ett lätt byte för predatorer om inte föräldrarna ständigt vaktar boet, därför hjälps båda åt för att öka chansen att deras avkommor överlever. Om ungarna klarar sig lämnar de boet efter ungefär ett år.

Foto: Julie Baker

Hotade aror

För att ge plats åt bananplantage, boskap och vägar förstörs arapapegojornas habitat. Avverkningen av träd för timmerindustrin ökar och detta gör att man inte bara skövlar träd för att sälja dem utan man bygger ut infrastrukturen också för att lättare kunna transportera de värdefulla träslagen. Ett annat hot mot arorna är tjuvjägare som ibland till och med kan klättra upp i träden de häckar i för att komma åt ungarna, innan de klättrar upp skjuter de ner föräldrarna. Alltså dör föräldrarna och ofta klarar sig inte ungarna heller på grund av stressen, svälten och den allmänt dåliga behandlingen under transporten. Aror lägger bara få ägg med lång tids mellanrum, under hela sin livstid som är upp till år sextio hinner de föra sina gener vidare många gånger men om de dödas som unga minskar beståndet snabbt.

Det finns naturreservat som ska skydda hotade arter men många reservat har misslyckats och har drabbats av tjuvjägare och olaglig avverkning. I Ecudador, Honduras och Nicaragua har man i några reservat lyckats öka sitt bestånd genom att informera urbefolkningen om arorna och deras betydelse i ekosystemet men även för att de har haft tillräckligt med ekonomiska resurser för att kunna kontrollera reservatet bättre.

Foto: Wm. D. Clark

Kroppen

Arapapegojor varierar i storlek beroende på art men den största av alla är hyacint aran som har en vingbredd på ca 130 cm. Arors klor är gjorda för att lätt kunna klättra i träd, de har två framtår och två bak tår som gör att de lätt kan klättra i träd och med hjälp av näbben kan de ta sig fram bland trädgrenarna. Näbben är otroligt kraftfull för att kunna knäcka nötter som ingår i deras diet som också består av frukter och frön. Deras tungor består inte bara av muskler utan har ett litet ben i sig som gör att de kan gröpa ur frukter lättare. De kan ibland äta fuktig jord som har låg Ph som neutraliserar fruktsyrorna som de får i sig, detta hjälper deras ämnesomsättning.

Kort fakta_________________________________

Status Hotad, vissa arter är väldigt nära utrotning

Levnadsätt Parvis i flock

Längd Mellan 30-100 cm

Livslängd Upp till 60 år i det vilda och 80 år i fångenskap.

Föda Nötter, frukter, frön, blad, insekter

KATEGORI: Djur | KOMMENTERA: 0 kommentarer

2010-04-12
22:27:02

Jaguar - Panthera onca

Foto: BILL HOUGHTON

Det stora och mäktiga rovdjuret som finns enda från sydvästra USA till de varmaste breddgraderna i Argentina. Jaguaren är det tredje största kattdjuret i världen efter tigern och lejonet. De finns i olika färger men de flesta är guldbruna med mörka fläckar. De ovanligare som är helsvarta kallas för pantrar. Av alla jaguarer i Sydamerika har man räknat ut att ungefär 6 % är svarta. De är inte helt svarta utan har också fläckar, dessa pantrar har troligtvist uppstått som en mutation och har ett överskott av melanin. De har överlevt för att deras chans att överleva i en tät regnskog är hög på grund av den mörka färgen.

Foto: Vano Shlamov, AFP/Getty Images

Hotad

Regnskogens avverkning har påverkat det största kattdjuret på den amerikanska kontinenten, jaguaren. Det stora rovdjuret har sitt territorium och när man avverkar förstör man deras jaktmakter. Detta skapar en ännu större konkurrans mellan jaguarerna som då måste tävla om mindre territorium. Deras revir brukar vanligtvis vara mellan 25-35 km² upp till 320 km² beroende på tillgången till födan och vatten. Hanens revir brukar överlappa flera honors revir. Han är den som får para sig med dessa när de är mottagliga för detta. Därför är det så viktigt för hanen att doftmarkera sitt revir för att skrämma bort inkräktare, annars skulle andra hanar komma in och para sig med honorna som sedan använder födan som finns på hans revir utan att han får föra sina gener vidare. Honorna tar hand om ungarna helt på egen hand, efter cirka två år lämnar ungarna hemmet för att leta efter sitt eget revir.

Foto: BILL HOUGHTON

Jakt

Jaguaren är till skillnad från andra kattdjur inte ett flockdjur utan jagar och lever ensam.

Varför är jaguaren ett ensamdjur?

I en tät regnskog som Amazonas är det lätt att smyga sig på bytet och det är lättare att kamouflera sig om man endast är en individ. Lejonen på savannen däremot tjänar på att leva i flock just för att de måste trött ut sina byten som exempelvis gaseller och detta sker på öppen mark. Där tjänar man på att jaga som en flock. Dock har avverkningen tvingat ut jaguaren på öppnare ytor och detta påverkar självklart deras jaktmöjligheter. De har börjat jaga boskapsdjuren och då jagas jaguarerna av bönder som vill skydda sina djur.

Jaguarens kropp är adapterad till att jaga i en tät regnskog, de har därför dålig kondition och måste ligga och lurpassa på sitt byte, detta sker ofta på natten för att jaguaren som de flesta kattdjur ser otroligt bra i mörkret. De är beroende av stora bytesdjur som navelsvin och kapybaror. Om dessa djurs ekosystem rubbas minskar de i antal och jaguaren får då leva på mindre djur som fiskar och grodor. Jaguaren är också väldigt viktig ekosystemets balans för att den håller artantalet för dess byten nere. Allt ingår i en näringsväv och rubbas toppkonsumenten påverkas alla som toppkonsumenten utför predation på.

Jaguaren är även en utmärkt simmare tack vare sin muskulösa kropp och de breda tassarna så det finns inget problem med att jaga i vattnet.

Pälshandel

Det stora sydamerikanska rovdjuret har även minskat under de senaste åren på grund av pälshandeln även om det nu finns lagar som ska hindra att detta sker. Fram till 1960-talet dödades tusentals jaguaren för sin päls. Tjuvjägare tjänar fortfarande enorma summor på jaguarens päls.

Situationer för jaguaren är känslig i nuläget, de senaste åren har man lyckats öka bestånden genom naturreservat. Det här räcker inte, fortfarande förstörs jaguarernas hem varje dag och de tvingas flytta vilket orsakar andra problem. Även om beståndet har ökat en aning behövs mer göras för att jaguaren inte ska vara en sårbar art.

Kort fakta______________________

Status Sårbar

Levnadsätt Ensamlevande

Längd 1,1- 1,9 m

Livslängd 12-15 år i det vilda, upp till 22 år i fångenskap

Föda Navelsvin, kapybarer, tapirer, krokodiler, fiskar och sköldpaddor

KATEGORI: Djur | KOMMENTERA: 0 kommentarer

2010-04-02
11:02:55

Välkommen till min nya blogg!

KATEGORI: Allmänt | KOMMENTERA: 0 kommentarer

Böcker:

Dokumentärer:

Webbsidor:

Djur:

Insekter

Däggdjur

Ryggradslösadjur

Fiskar

Fåglar

Regnskogen:

Ekosystemet: Skövling och Amazonas

Plantage:

Turism:

CITES:

Turism:

Växthuseffekten:

Hur bildas växthusgaser?

Ozonlagret

Historia och framtiden

Konsekvenser

Betydelsen av en flock

Kommunikation

Fotosyntes

Cellandning

Soja

Palmolja

Svedjebruk

Plantager

Soja

Palmolja

Boskap

Regnskogens olika former

Tropisk låglandsregnskog

Sumpregnskog

Tropisk bergsregnskog

Molnskog

Foto: Mark Godfrey/TNC

Mangroveskog

Uppbyggnaden

Fröspridning

Kort fakta________________________________________

Kort fakta­­­­­­­­­­­­­­____________________________________________

Kroppen

Reproduktion

Akvariefisk

Kort fakta­­­­­­­­­­­­____________________________________

Kort fakta__________________________________________

Unik myrart

Kort fakta________________________________________

Kroppen

Revir och konkurrens

Kort fakta­­­­_____________________________

· Papegojor som lever på öar

· Papegojarter utanför regnskogen

· Långsam fortplantering

Historia

Ekosystemet

Vad är de största hoten för Belize?

Foto: Marketa Skornickova och Mark Godfrey/TNC

Ekoturism

Kort fakta____________________________________________

Inte som andra primater

Parning

Faror

Kort fakta____________________________________________

Kort fakta­­­­­­­­­­­­­­___________________________________________

Kroppen

Predation

Skövling

Kort fakta­­­­­­­­­­­­­­___________________________________________

Kort fakta­­­­­­­­­­­­______________________________________________

Kort fakta­­­­­­­­­­­­__________________________________________

Kort fakta__________________________________________

Kort fakta__________________________________________

Reproducering

Jaktmetod

Hur klarar sig anakondan med all avverkning?

Kort fakta_________________________________________

Sårbar

Foto: Michael Giannechini

Kort fakta____________________________________________

Kort fakta____________________________________

Kort fakta_____________________________

Kort fakta___________________________________________

Kort fakta___________________________________________

Kort fakta______________________________________________

Kort fakta__________________________________________

Kort fakta_________________________________________